198 partementen efter 1840. Studier rörande den departementala reformrörelsen” 359 s. inkl. bilagor; 8:o). (1920; XII Ett av Nils Herlitz’ viktigaste arbeten var den i tre häften publicerade monografm “Omlagstiftning genom samfällda beslut av konung och riksdag. Studier i svensk statsrätt” (1926-1930; XXIV+ 594 s. inkl. reg.; 8:o). Lagen och lagstiftningen var enligt författaren en av “den statsrättsliga forskningens viktigaste föremål”, men hade i svensk doktrin endast behandlats av Gabriel Thulin i en undersökning omkonungens ekonomiska lagstiftning.'^’*^ Boken består av kapitlen 1. “Lagstiftningens problem i modern lagstiftning och politik” (s. 1-71), 2. “Lagstiftningens utveckling i Sverige”, s. 72-140), 3. “Lagstiftningens innebörd enligt svensk statsrätt” (s. 141-256), 4. “Lagstiftningsförfarandet enligt svensk statsrätt” (s. 257-398) och 5. “Lagstiftningens område enligt svensk statsrätt” (s. 399-586). Redan rubrikerna på de två inledande kapitlen tyder på den öppning mot samhällsvetenskaperna och historieforskningen, som blev framträdande i den ‘politologiska’ riktning, vilken efterträdde den i nordisk doktrin aldrig särskilt starka statsrättsliga positivismen (se även del III, s. 400-414). — författarens populärt hållna skrift “Sveriges riksdag” (1932; 219 s.; illustr.; 8:o) återgav enligt förordet i huvudsak en sommaren 1932 hållen serie radioföredrag. Den i litteraturen helt förbigångne Carl Gustaf Melander, enligt verkets titelblad jur. dr och fil. lic., doktorerade för fil. dr -graden med avhandlingen “Regementsorgan och riksdagsarbete. Idéutvecklingen från 1809” (1938; VIII + 172 s.; 8:o). Lage Staél von Holsteins “Ägande- och förvärvsrättigheternas grundlagsskydd” (1923; 137 s.; 8:o) innehåller hänvisningar till gängse juridisk litteratur, bl.a. frede Castbergs doktorsavhandling (ovan 4.8.),' ' men boken har även drag av politisk pamflett. Författaren såg de grundlagsskyddade rättigheterna som “skiljestenen emot ett samhälle av socialistisk-bolsjevistisk struktur”, och han krävde, “att vid kommande grundlagsreformgarantierna mot grundlagsöverträdelse eller författningens principvidriga omgestaltning må långt skarpare än nu formuleras”.' ’ Enligt författaren stod det läsaren fritt att bestämma den “politiska färgen å framställningen ... men därvid begrundande det gamla romerska ordet ‘Hodie mihi, eras tibi’”.' ^ 170 169 Herlitz, Lagstiftning, s. I. Positiva recensioner av de två första hältena i UfR 1927 B, s. 132-136 (Knud Berlin), av hela verket i TfR 1931, s. 453-461 (Otto Varenius) och SvJ f 1932, s. 23-33 (Gustaf Appelberg). 170 Recension i JFT 1938, s. 444 1. (Curt von Bonsdorff). 171 Se Stael von Holstein, s. 63 not 1. 172 Stael von Holstein, s. 6 och 96. 173 Stael von Holstein, s. 2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=