195 129 s; 8:o) byggde på Reurerskiölds föreläsningar läsåret 1926-1927. Även dennu lärobok innehöll både stats- och förvaltningsrätt, och enligt förordet skulle kapitlen 1-4 ingå i statsrätts-, kapitlen 3-8 i förvaltningsrättsstudierna. Robert Malmgrens “Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. I” (1929var den viktigaste framställningen av ämnet under den senare delen av perioden.'^'* Del ett började med en kort “Inledning” (s. 1-12) och innehöll i övrigt “Första avdelningen. Statsområde och medborgarrätt” (s. 13-56) med kapitlen “I. Statsområdet” och “II. Medborgarrätten” samt “Andra avdelningen. Statens huvudorgan” med underavdelningen “Konungen”, i vilken ingick kapitlen “I. Konungens person” (s. 59-83), “II. Konungen såsom regerande” (s. 84-126), dvs. främst statsrådet, “III. Regering genom annan ån konungen” (s. 127-148) samt “IV. Högsta domstolen och regeringsrätten” (148-160). Den andra underavdelningen hade rubriken “Riksdagen” (s. 161-430). Den andra delen av Malmgrens framställning bestod av “Tredje avdelningen. Konungens och riksdagens befogenheter” och innehöll kapitlen “1. Maktfördelning och samverkan” (s. 4-26), “II. Lagstiftningen” (s. 26-145), “III. Riksstyrelsen” (s. 145-264), “IV. Statsregleringen” (s. 264-314), “V. Riksdagens förvaltning” (s. 314-326) och “VI. Den konstitutionella kontrollen” (s. 326-398). Nils Herlitz’ “Svenska statsrättens grunder” (1948; 334 s.; 8:o) framstår trots omfånget som en propedeutisk lärobok, och författaren framhöll i förordet, att han ville understryka ordet ‘grunder’ i titeln. Boken kunde inte ersätta Malmgrens “förträffliga lärobok”, och “[vjäsentliga delar av ämnet har alldeles förbigåtts eller behandlats helt flyktigt”. Det kan noteras, att Herlitz i boken tog avstånd från den statsråttsliga positivismen och den konstruktiva metoden. Herlitz konstaterade, att “statsrätten måste förstås mot bakgrunden av statskunskapens iakttagelser och rön”. All rättsvetenskap måste ha en sådan bakgrund. “Rätten har sprungit fram ur livet och formats för att motsvara dess behov, och den griper in, ordnande och reglerande, i dess förhållanden.” Inomstraffrätten “måste man ha blicken öppen för sociala och psykologiska faktorer som påverka brottsligheten, för straffens verkningar o. s. v.”, aktiebolagsråtten förblev “en död bokstav” utan kännedomom hur aktiebolagen faktiskt fungerade, och socialrättens studium förutsatte inblick i samhällets sociala struktur.'^’ Erik Fahlbeck, Stig Jägerskiöld och Halvar G. F. Sundberg gav år 1947 ut en framställning “Medborgarrätt” (XI + 356 s.; 8:o), som trots titeln inte var någon praktisk hjälpreda för gemene man utan en lärobok i en del av statsrätten. En1932; 430 s.; 8:o; 2. uppl. 1945-1948) och “II” (1941; 398 s.) I S8 I’ositiv.i rcccnsimicT a%’ I. 1. häftet i I flv U)30, s. 461-466 (hhilvar Cl. F. Sundberg), a\’ .C häftet i Sv[ 1 14.^7, s. 234 (S. H.), av liela verket i |F' l 1441. s. 413-42S (R. Frich). 1 S4 Herlitz, Clriinder, 1 1 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=