1 94 5.9. Statsförhittningsrätten Carl Axel Reuterskiölds “Föreläsningar i svensk stats- och förvaltningsrätt, 1III” (1914-1933) framstår såtillvida somett mycket traditionellt arbete, som de i rubriken nämnda båda områdena inte systematiskt hölls helt isär. I förordet till den första delen “I. Statsregementet” (1914; 329 s.; 8:o) motiverade författaren sin lösning med att båda rättsområdena var “statsrätt i vidsträckt mening” och att detta i synnerhet gällde den nu utkomna delen, “enär den allmänna förvaltningsrätten, som omfattar läran om förvaltningens organisation och verksamhetsformer, systematiskt synnerligen nära ansluter sig till statsrätten i inskränkt bemärkelse, erkannerligen till den del däraf, som behandlar statsregementets anordning”. Den första delen var indelad i kapitlen 1. “ORersikt af den historiska utvecklingen” (s. 5-42), 2. “Konglig Majestät” (s. 43-76), 3. “Kongl. Maj:t underordnade myndigheter” (s. 77-124), 4. “Ambets- och tjänstemännen” (s. 125-186), 5. “Regering och förvaltning” (s. 187-236), 6. “Ämbetsförfarande och förvaltningsprocess” (s. 237-280) och 7. “Själfförvaltningsförfarandet” (s. 281-319). Det förvaltningsrättsliga materialet är rätt dominerande. Beträffande allmänna principer och rättsbegrepp liksom“statsrättens s. k. allmänna del eller den positivrättsliga allmänna statsläran” hänvisade författaren i förordet till sitt tidigare utgivna arbete “Grunddragen af den allmänna rätts- och samhällsläran” (se del III, s. 124 f). I den första delens förord ställde Reuterskiöld i utsikt tre kommande delar, som skulle behandla “läran om land och folk samt samhällsorganisation och folkrepresentation, om lagstiftning och statsreglering, omden speciella eller materiella förvaltningsrätten”. Under de följande årtiondenas lopp utkom med sporadiska mellanrum delarna “II. Förvaltningen. I. ORersikt af den materiella förvaltningsrätten (socialförvaltnings-, ekonomiförvaltnings- och politiförv^altningsrätt). Bihang. Inledning om förvaltningsrätt. Repressiv politiförvaltningsrätt” (1933; 284 + 105 s.; bihanget hade utkommit redan år 1919 med titeln “II. Förvaltningen. Inledning. 1. Politiförvaltningsrätt”) och “III. Samhällsförfattningen. 1. Inledning. 1. Hemlandsrätt och Riksdagsrätt” i t\'å häften (19191920; 276 s.), “2. Kommunalrätt. Första häftet” (1921; 81 s.), “3. Korporationsoch Kyrkorätt. Första häftet” (1919; 116 s.). Det är uppenbart, att snarare praktiska skäl än en strikt systematik inverkade på utgivningsordningen i det oavslutade och inte helt överskådliga verket. I delen 11,1 tillgrep författaren den originella metoden att ersätta nytryckningen av bihanget med ett uppmaning till läsaren att inhäfta det fjorton år tidigare utkomna häftet. Denna uppmaning och den till 1930-talet bibehållna gammalstavningen visar, att Reuterskiöld föga bemödade sig om att å jour föra framställningen. “Den svenska statsstyrelsens organisation. Några grundlinier för stats- och förvaltningsrättsliga studier” (1927;
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=