1 9 1 underdomstol i vanliga tvistemål enligt gällande finsk och svensk rätt” (nedan 6.7.)-, och Matz törsvarade sin framställning med att den behandlade ämnets rättshistoria, rättspraxis’ ställningoch främmande länders lagstiftning, vilka Granfelt förbigått i sitt arbete. Av helt annan omfattning är Sigurd Wildtes “Om kostnader i civil rättegång och deras gäldande” (1931; XV + 497 s.; 8:o).'' Ivar Agge doktorerade med avhandlingen “Bidrag till läran om civildomens rättskraft” (1932; XV + 290 s.; 8:o)''^ och Nils Dillén följande år med “Bidrag till läran om skiljeavtalet” (1933; XVI + 259 s.; 8:o). Karl Olivecrona meriterade sig för professuren i processrätt i Lund med ett i Uppsalaskolans anda skrivet specimen “Bevisskyldigheten och den materiella rätten” (1930; VIII + 203 s.; 8:o). I.vi \M) Arvid Wachtmeister, som på processlagberedningens uppdrag även skrev en promemoria omämnet för reformen av rättegångsbalken,'gav ut två monografier “Vad är sanning? Vittnespsykologiens grunddrag” (1933; 162 s.; 8:o) och “För ung att tala sanning? Barn som vittnen” (1943; 177 s.; 8:o), enligt förordet en “komplettering” till den förstnämnda boken."’ Av straffprocessrättsliga monografier kan nämnas Hasslers “Förfarandet i brottmål före domsförhandling i positiv rätt och de lege ferenda” (1923; XX + 226 s.; 8:o), som enligt förordet var en utvidgad version av ett överläggningsämne på det tolfte nordiska juristmötet och som behandlade ett i svensk litteratur föga beaktat ämne."' Författaren hade för ändamålet gjort en studieresa till Frankrike, Fyskland, C^sterrike, Danmark och Norge, och boken innehöll också en, ganska ytlig, “Översikt av utländsk rätt ”, även engelsk ock skotsk (s. 29-64). Fritjof Lejman doktorerade i Uppsala med avhandlingen “Bidrag till läran om återvinning i konkurs” (1939; XXI + 266 s.; 8:0).'"’ Författaren nämnde i förordet, att han hade koncentrerat sig “på de praktiska problem, som i återvinningsmål komma under domstolars bedömmande”, medan “behandlingen av ‘juridiska teorier’ och den i avhandlingar så vanliga författarpolemiken kommit att inskränkas till ett minimum”. 137 Recensidn i Sv| 1 n)32, s. 226-242 (t^arl l.iiiiit;hdlni). 138 Posiiiva recensioner i Sv| 1 1933, s. 139 Positiv recension i jp l 1934, s. 236-238 (t3. Hj. tlranlelt). 140 [delvis kritisk recension i UfTl 1930 R, s. 349-3'^8 (Alt Ross), kritiska i NRt 1931, s. 989 t. (O. Aiigdalil) och IP 1 1934, s. 244-248 (O. Hj. tlrantelt). 14 1 WiichtiNfistcr, s. 7. 142 lieeensioner i .Svj I 1944, s. 34-38 (positiv; Harry Hector) och ) 1944, s. 237-231 (Jörgen Irolle). 143 Positiv recension i Sv| 1 1924, s. 286-293 (t3. Hj. Cirantelt). 144 Kritisk recension i .Svj 1 1940, s. ~82-793 (Phillips Htilt); positiv i JP l' 1939, s. 363 t. (t3. Hj. tnanteh). 131-1.^3 (Ake Hassler) t)ch |P P 1934, (t3. Hj, (hantelt). s.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=