1 9 0 Thore Engströmer försvarade i förordet till sin monografi “Vittnesbeviset. Reglerna för dess värdering i svensk ordinär process” (191 1; XII + 273 s. inkl. bilaga; 8:o) den utförliga historiska översikten, somomfattade en dryg tredjedel av framställningen (s. 27-132). avhandling “Omställföreträdarskap i rättegång enligt svensk rätt” (1920; XXVll + 321 s.; 8:o) är det rättshistoriska inslaget framträdande, då behandlingen av positiv rätt föregås av både en “Dogmatisk inledning” (s. 1-44) och en “Historisk inledning” (s. 45-1 18). I den omfattande bibliografin är nordisk och rysk litteratur dominerande.'" Uppsalaskolan ignoreras helt, medan den äldre realismen representeras av Viggo Bentzons “Almindelig Retslarre” och Fredrik Stängs “Formuerer”, vilka dock inte inverkat på den helt traditionella framställningen. Hadar Berglunds i Uppsala försvarade lilla avhandling “Omskiljeavtal och skiljedom. Bidrag till läran omskiljeavtalets och den därpå grundade skiljedomens processuella verkningar enligt svensk rätt” (1920; VII + 147 s.; 8:o) är, om möjligt, ännu mera traditionell i den konstruktiva riktningens anda, och den teoretiska inledningen begränsas till frågan, om skiljedomen bör räknas till civileller processrätten. Även litteraturförteckningen består av den etablerade tyska och nordiska doktrinen, och Lundstedts t\å arbeten är från tiden före dennes ‘omvändelsef Per Olof Ekelöf började sin akademiska bana med att i Uppsala försvara den civilprocessrättsliga doktorsavhandlingen “Om interventionsgrunden” (1937; Han framhöll i förordet det tv ivelaktiga i att på grund av den förestående reformen behandla den svenska processrätten annat än rättshistoriskt eller rättspolitiskt, men ansåg, att just frågan om interventionsgrunden, som ingenstans reglerats i lag men som var “ett av processrättsvetenskapens klassiska problem”, också i detta skede lämpade sig för en dogmatisk behandling. Ekelöf nämnde vidare, att han ursprungligen hade haft för avsikt att behandla rättskraftens utsträckning men avstått från detta, då Eauno 1 irkkonen doktorerat med en finskspråkig avhandling omdetta ämne (se nedan 6.7.); Tirkkonen hade på begäran skickat Ekelöf ett svenskspråkigt sammandrag av arbetet. Civilprocessrättsliga problem ventilerades i några doktorsavhandlingar i Stockholm. Ett mera oberv'dligt arbete är Siegfried Matz’ avhandling “Omunderdomarens materiella processledning i svensk ordinär civilprocess” (1919; XII + Arbetet framstår enligt förordet som en komplettering till Otto Hjalmar Granfelts nyutkomna “Den materiella processledningen vid 132 Positiv recension i IFl 1912, s. 224-230 (O. Hj. Crantelt). 1.33 Se Hassler, Ställlöretriid.irskap, s. X\ -XX11. Positiv recension i I lK 192.3, s. 902-407 (Pelir \-on .Setli). 1.34 Se Berglund, s. \'-VII och s. 3 th 133 Recensioner i JF I 19.38, s. 122-124 (O. Hj. Ciranleit), L.Vl 19.38, s. 19.3-197 ( launo 1 irkkonen) och Sv|’F 19.39, s. 342-346 (mycket positiv; Fhore F.ngströnier). 1.36 Recension i .SvJ I' 1920, s. 330-.336 (Åke Hassler). Även i Äke Hasslers i Lund försvarade doktors- 132 XXII + 277 s.; 8:o). 13S 144 s. inkl. bil.; 8:o).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=