1 88 ordinära dcvoluriva rättsmedlen i den svenska civilprocessen enligt 1901 och 1915 års lagstiftning i ämnet” (1915; 2. uppl. 1922; XV + 385 s.; 8:o). Ännu på 1930-talet byggde undervisningen också vid de andra htkulteterna på Kallenbergs arbeten; här kan nämnas det i Stockholms högskola utgivna stencilerade kompendiet “Civilprocessens allmänna del. Föreläsningar på grundval av Kallenberg, Svensk Civilprocessrätt 1:3-5 av Professor Åke Hassler” (2. genomsedda uppl. 1938; 166 s.). 12-i Av läromaterialet på straffprocessrättens område kan man nämna Åke Hasslers “Föreläsningar över den svenska kriminalprocessen. 1. Förberedande undersökning och tvångsmedel” (1930; XII + 309 s.; 8:0).'-'' I förordet motiverade Hassler bokens omfång med att den var avsedd även “för åklagare och tjänstemän vid kriminalpolisen samt domare och advokater”. Lagstiftningen på området var enligt författaren bristfällig, och det rådde osäkerhet omvad somvar gällande rätt. Karl Olivecrona gav ut en också som lärobok avsedd monografi “Domen i nästemål” (1943; 252 s.; 8:0), i vilken han enligt förordet främst strävade till att “så mycket som möjligt direkt utreda vad domen verkligen är och vad de regler innebära, som anknyta till densamma”, medan kritiken av andras åsikter hade “reducerats till ett minimum”. 126 Den nya RB behandlades redan före sitt ikraftträdande i flera läroböcker. Per Olof Ekelöfs stencilerade “Kompendium över den nya rättegångsbalken” (202 s.) utkomi Uppsala år 1943.'“ Ake Hassler och Nils Dillén gav åren 1942-1945 ut ett kompendium i sju delar som duplicerades för undervisningen i Stockholm. Dillens “Föreläsningar i straffprocessrätt enligt den nya rättegångsbalken” (1947; 395 s.; 8:0) framställde straffprocessen endast till de delar, som inte var gemensamma med civilprocessen; på grund av tidsbrist var framställningen av rättsmedlen utelämnad.'"'* Författaren nämnde vidare i förordet, att arbetet var “en till sin huvudsakliga läggning kompendieartad framställning” för “undervisningssyften”, men att det gjorts något utförligare för att “kunna bli till gagn även inomdet praktiska rättslivet”. Hassler gav samma år ut “Den nya rättegångsbalken. Förra delen” (420 s.; 8:0). Han medgav öppet det, som i dylika första framställningar av en ny lag även annars brukar vara fallet, nämligen att materialet för texten bestod “till väsentlig del av förarbetena till den nya processlag124 Recension i Sv| 1 1918, s. 206-210 (I hore Engströmer). 125 Recensioner i ElTl 1931, s. 468-471 (Cieorg Stjernstedt), Svj 1 1931, s. 602-608 (E. K.illenberg) ocli |E 1 1934, s. 238-241 (O. Hj. Gr.infelt). 126 Positiv recension i jET 1943, s. 402-404 (O. Hj, tJranfelr), kritisk i EM 194.3, s. S27-5.R) (Tituno Eirkkonen). 127 Recension i E.M 1943, s. 334-336 ( lliiino E'lliUi). 128 Recensioner i SvJ E 1947, s. 31^-320 (N. tcirde) och JE I 1947, s. 281 1. (O. Hj. Hranlelt).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=