1 87 Torsten Erikssons “Brott och samhälle” (1939; 297 s.; 8:o) innehåller ett långt förord av fängelsedirektör Hardy Göransson, som förutomatt berömma Erikssons kunskaper även framhöll Norge som ett föregångsland på kriminologins område. Hartvig Nissens år 1934 publicerade “0je for oje, tarmfor tann” (ovan var “en förträfflig handledning”, som blivit synnerligen uppskattad även i 4.6.) Sverige.'"' Ett mindre rättspolitiskt arbete av Eundstedt, ‘“Otukt mot naturen’. Rör den vara straffbar?” (1933; 1 1 1 s.; 8:o) utkom i serien “Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen” I skriften, som samtidigt var en riksdagsmotion, krävde Eundstedt avskaffandet av homosexualitetens kriminalisering. 5.7. Processrätten l?)en länge planerade revisionen av rättegångsbalken resulterade år 1942 i en ny RB, som trädde i kraft först i början av år 1948. De utdragna reformplanerna hade till följd att man på processrättens område vid undervisningen i, ommöjligt, ännu högre grad än på andra områden tydde sig till provisoriska kompendier. Processrätten dominerades fram till 1940-talet av Ernst Kallenberg, somgav ut periodens mest omfattande framställning av civilprocessrätten i hela den nordiska litteraturen, “Svensk civilprocessrätt. Eöreläsningar”. Första bandet kom ut i fem häften 1917-1926 (sammanl. 1257 s. + innehållsförteckningar; 8:o; 2. Lippl. av 1:1-2 1923-1926) och innehöll avdelningarna I. “Inledande framställning” (s. 1-124), II. “Domstolarna” (s. 125-500), III. “Parterna och deras ställföreträdare” (s. 501-851), IV. “Civilprocessens föremål” (s. 853-1096), V. “Civilprocessen betraktad såsom ett rättsförhållande. Processförutsättningar” (s. 1097-1193) och VI. “Processhandlingarna. Allmän öfVersikt” (s. 1194-1257). Det andra bandet i sju delar åren 1927-1939 bestod av avdelningarna VII. “Ledande grundsatser för förfarandet. Underättsförfarandets allmänna gång” (s. 1256), VIII. “Närmare om förfarandet i underrätt” (s. 257-524), IX. “Bevisrätten” (s. 525-1 134), X. “Omdomen” (1 135-1495), XI. “Omrättegångskostnad och processuell skada samt om processtiella straff” (s. 1497-1621) och XII. “De extraordinära rättsmedlen” (s. 1622-1650; sammanl. 1652 s. + innehållsfört. + sakreg., XIVs.).'"' Kallenberg skrev vidare en omfattande monografi “De 121 Eriksson, s. S. Recension i l,i\1 1‘)4(), s. 126-129 (Br\ nolt Honkasalo). 122 Recension i SsJ 1' 1 93.C s. (t9lot Kinbert;). 123 Recension av tlel 1 i Jb I 1918, s. 131-137 (O. Hj, Clranlelt), a\- delarna 1:1-2 i SvJ 1' 1919, s. 93-98 (P, ■Setli), av 1:3 i -Svj l' 1922, s. 386-389 (P. v. Setli), av bältena 1:4-3 ocb 11:1-.^ i S\J P 1929, s, 341-337 (Åke 1 lassler), a\’ häftena 11:4-3 i S\ | 1 19.^3, s. 146-M9 (Karl tälivecrona), av 11:6 i SvI 1 1938, s. 283288 (Ivar At;ge) och av 11:7 i .Sv| I 1939, s. 663-668 (Akc Plassler), V.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=