1 8 1 de över tre årtionden, som gått sedan Winroths arbete om tjänstehjonsförhålvar mycket beroende av den tyska doktrinen, och Philipp Lotmar och Hugo Sinzheimer var viktiga förebilder i hans framställning. ’' Användandet av utländsk litteratur var i själva verket en nödvändighet, och Undén framhöll själv de svårigheter, som arbetet erbjudit “på grund av den fullständiga saknaden av material i inhemsk lagstiftning såväl som rättslandet (se del III, s. 143 f). Undén • ’’ ‘)S praxis . Svante Bergströms i Uppsala försvarade doktorsavhandling “Kollektivavtalslagen. Studier över dess huvudprinciper” (1948; 172 s. inkl. reg.; 8:o, 2. iippl. s. å. etter disputationen) är indelad i kapitlen “I. Kollektivavtalets begrepp” (s. 1252), “II. Vilka blir bundna av kollektivavtalet och vad innebär bundenheten?” (s. 53-103), “III. Fredsplikten” (s. 104-141) och “IV. Skadeståndsregler” (s. 142-161). Landsorganisationen tör ett gemensamt beviljat stipendium. Bergströmgav kort senare ut en annan arbetsrättslig skritt “Arbetsrättsliga spörsmål. I. Om räckvidden av den s. k. 200-kronorsregeln i kollektivavtalslagen” (1950; 124 s. inkl. reg.; 8:o). Cuistat Olin tortsatte sina utredningar på ottentligt uppdrag (se även del 111, s. 145) med skritten “Kollektivavtalet i den utländska lagstittningen. En jämtörande översikt” (191 1; [III] + 132 s.; 8:o). Författaren tackade i törordet Svenska Arbetsgivaretöreningen och •)(> 9“ Hugo Wikanders avhandling “Bidrag till läran om arbetsbetingsaftalet enligt svensk rätt” (1913; XXVI + 303 s.; 8:o) och dess fortsättning “Om det materiella arbetsbetinget och dess viktigaste rättsföljder med särskild hänsyn till svensk rättspraxis” (1916; XVI + 347 s.; 8:o) kan hänföras till arbetsrätten i vidsträckt bemärkelse.”^ Wikander talade i förordet i det förstnämnda arbetet om arbetsbetinget som ett civilrättsligt institut inomobligationsrätten, men också omatt arbetsbetinget intog “en särställning bland arbetsaftalen”, varför man kunde använda både sakrättsliga analogier och analogier från andra arbetsavtal. Den första avhandlingens uppgift var “att klargöra arbetsbetingets förhållande till avgränsande institut, före och skild Irån framställningen af arbetsbetingsahalets viktigaste rättsföljder”. Su}trielL s. 280 ft. Recension i tlflt 1912 B, s. 18.^ f. (M. Miincli-Beter.sen). Oni Lindens arbetsrättsliga fiirfattarskap, se även Ktinilic», s. 240-24395 Ihificn, börord. 96 Mycket kritisk recension “Arbetsrätten inför vetenskapens forum” av Sture Petrén i Sv| I 1949, s. 241-230, genmäle “Vär juridiks fÄTtiotalister"’ .tv Bergström, s. 494-307, slutreplik “Arbetsrätten och vetenskapen än en gäng av Petrén, s. 307-314. 97 Kritisk recension i SvI I 1931, s. ,s36-36.S (Kriand Cätnradi). 98 Positiv recension i Sv| 1 l‘)18, s. .^^6-.^30 (.Albert Kétersner). täm 'A ikander, se även Kumlicn, 243 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=