1 74 obehörig vinst särskilt utanför kontraktsförhållanden. Ett civilrättsligt problem i komparativ belysning” (1930; XXXIV + 413 s.; 8:o). Den nva skuldebrevslagen framställdes som ovan nämnts av Erik Marks von Wiirtemberg och Fritz Sterzel i “Lagen omskuldebrev jämte dithörande författningar. Kommenterad” (1937; 204 s. inkl. reg.; 8.o).‘’‘’ Den nya växel- och checklagstiftningen uppmärksammades även i .svensk litteratur. Det var dock Filip Grönvall, delegerad för Finland vid Genévekonferensen om de nya lagarna, som gav ut den första kommentaren (se även 6.4.2.3.), “De nya svenska växel- och checklagarna jämte systematisk översikt och förklaringar” (1932; 209 s. inkl. reg.; 8:o). Eberstein publicerade ett par år senare ett betydligt utförligare arbete “Den svenska växelrätten” (1934; XVI + 324 s.; 8:o), som även innehöll lagtexten. (>7 Phillips Hults doktorsavhandling “Bidrag till läran omförsäkring av tredje mans intresse” (1927; VII + 316 s.; 8:o) med delarna “Försäkring för annans räkning” (s. 1-165) och “Det objektiva kapitalintresset som försäkringsföremål” (s. 167314) hör till de arbeten som ‘lagstiftarens tre ord”, den samma år antagna försäkringsavtalslagen, redan vid publiceringen hade förvandlat, ominte till makulatur, så dock till rättshistoria. Författaren försvaracie i förordet utförligt tilltaget att ge ut ett arbete, som byggde på läget före den nya lagen, bl.a. med art det “även med den formdet erhållit, synts kunna vara ägnat att belysa också denna lagstiftning”. I litteraturförteckningen märks Astrup Ffoels doktorsavhandling (ovan 4.3.).'’”' — Hult gav senare ut sina “Föreläsningar över försäkringsavtalslagen”” (1936; 265 s.; 8.0).'’”' Enligt bokens förord hade föreläsningarna hållits redan år 1927, då lagen nyss tillkommit och annan litteratur inte funnits utom “de vi.sserligen förträffliga ... lagmotiven”. Trots talrika senare nordiska lagkommentarer och artiklar hade författaren nöjt sig med att främst beakta de fåtaliga lagändringarna och de viktigaste av Högsta domstolens avgöranden. Folke Schmidts “Faran och försäkringsfallet. En försäkringsrättslig studie” (1943; 262 s.; 8:0) försökte enligt författaren främst besv'ara frågan, när försäk65 Positiv.! recensioner i 19S0 B, s. 187-192 (Henr\- L’ssing) oeli I tlc 19S1, s. 171-18.S (Mj.ilin.ir K.irlgren). 66 Recensioner i Lait 19.^8 B, s. S() t. (Henry Ussing) och Svj r 1939, s. 163-167 (H.ikan Nial). 67 Recensioner i Sv] 1 1933, s. 370-372 (C. Stub Holmboe) ocb )F 1 19.^3, s. 201-203 (Sten Selin). 68 Se Hult, s. .313 t. Recensioner i Ss j r 1927, s. 4-H3-448 (Gösta Eberstein) och i UHc 1928 B, s. 310 1. (positiv; Henrv Ussing). 69 Positiv recension i PlTl 1937, s. 91-107 ( I h. Girundt).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=