1 5 1 Erik Solcnis “Lappiske rettsstudier” (1933; [V] + 342 s. inkl. reg. och tysk samnianfattn.; 8:o), somgavs ut av “Instiruttet for sammenlignende kulturforskning”, var enligt recensenten Carl Westriip “forst og fremmest etnologisk Retsforskning", men boken var också “et meget vardifuldt retshistorisk Kildeskrift” för “ikke mindst den sammenlignende historiske Rersvidenskab"."^' Solem behandlade samernas “Samfundsordning” (s. 41-106), “Ekteskap” (s. 107-153), “Skifte og arveregler" (s. 154-180) och “0konomiske retsforhold” (s. 181-271). Gustav Eieber var starkt rättshistoriskt intresserad, och en betydande del av hans produktion bestod av serien “Norske rettsreglers historic”. “Norske rettsreglers historie I-IL 1. Forhistoriske rettsregler. lE Norges eldste statsrett” (1938; 212 s.; 8:o) visar, att författaren i likhet med t.ex. svensken Adolf Aström (nedan 5.13.2.) inre skydde historiska spekulationer, och den första delens huvLidavsnitt behandlar “De sosiale og rcttsligc forhold i Norge fra bufe blev innfort for ca. 6000 år siden inntil ca. 800 år e. Kr. f.” (s. 32-130). De år 1939 utgivna delarna “III-VE’ (264 s.) och “VII-IX” (192 s.) innehåller “III Norges eldste forvaltningsrett”, “IVNorges eldste kirkerett”, “V Norges eldste handelsrett”, “VI Norges eldste bonderett”, “VII Norges statsrett efter år 1274”, “VIII Rettsregler omfast eiendompå landet” och “IXKilder til studiet av norske rettsreglers historie”. Sorenskriver Arnet Olafsens “Vore sorenskrivere. Sorenskriverinstitutionen og sorenskrivere i Norge. Et bidrag til den norske dommerstands historie” med delarna “1. 1591-1814” (1940; X + 218 s. inkl. reg.; 8;o) och “II. 1814-1927” (1945; VII + 393 s. inkl. reg.) innehåller främst biografiska uppgifter om sorenskrivarna, men även avsnitt omsjälva institutionens utveckling, ämbetsdistrikten, tingen och löneförhållanden m.m. Sorenskriver Adler Vogts postumt publicerade biografi “Bernhard Getz” (1950; 208 s. inkl. bilagor; portr.; 8;o) var enligt författarens efterlämnade utkast till förord avsedd “somen personlig livsskildring og et samlerarbeide” och inte som “ld]en store vitenskapelige monografi”. 183 Ett par yrkeshistoriker utan juridisk utbildning skrev framställningar om det norska domstolsväsendets historia. Fredrik Scheel disputerade för fil. dr -graden med avhandlingen “Lagmann og skriver. Rettsliv i Norge i det I6de och 17de århundre” (1923; [III] + 134 s. inkl. reg.; 8:o), och Jens Arup Seip gav ut “Lagmann og lagting i senmiddelalderen og det I6de århundre” (1934; 131 s. inkl. 181 Sc Whtrii/), rtlt 1936. 182 Rc’cc’iisioii .iv dcl.una l-II i Sv| I 1938, 183 Recension i II' 1 19S1, s. 134 t. (C). Hj. Ciranlelt). 166; pi>sitiv recension i JF'I’ 1934, s. 334-339 (C). I Ij. Ciranlelt). 384 1. (Nils Edling).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=