148 dock ha avstått från jämförelser med grekisk rätt, eftersom kunskaper i forngrekiska “for na;rvserende ikke kengere er tilstede inden juristernes kreds”.’’’Trots löftet om en mera rättshistorisk framställning är Hambros arbeten främst rättsdogmatiska. Hans sista arbete var “Om enkelte med forbud besla’gtede retsmidler i den romerske ret. Studier i den materielle aktionsret” (1924; VI + 145 s.; 8:o). —Juristernas verkliga kunskaper i latin framgår av att cand. jur. Jacob Jorstad några år senare gav ut Gaius’ Institutioner i norsk översättning (1927; 245 s. inkl. reg.; 8:o). Ingstad gav själv ut en enda monografi, “OmLeie efter romersk Ret. Oversiettelse og Förklaring af Digesternes 1 9de Bogs 2den 1 itel delvis under Sammenligning med norsk Ret” (1911; [VI] + 270 s.; 8:o), somsamtidigt var avsedd som lärobok, eller, såsom författaren konstaterade i förordet, som “et Slags Supplement til de almindelige Lxreboger i romersk Ret”.'^ Ingstad ville “fremme et na.’rmere og mere umiddelbart Kjendskab til de romerske Jurister”, medan de vanliga systematisk-dogmatiska läroböckerna framställde den romerska läran “i modern Form ..., altsaa abstrakt og farvelost”. Författaren lämnade ordet åt de romerska juristerna själva, och förebilden var några i England på senare tid utkomna arbeten. Han sade sig ha försökt göra framställningen “saa let tilgja.'ngelig og let forstaaelig som muligt”, och han förutsatte endast “faa Forkundskaber” i romersk rätt. Valet av temat. Digesternas 19-2, byggde på att denna titel var “friskt og levende” skriven, omfattande och rikligoch “griber ind i na.’sten alle Dele af det privatretlige System”; dessutom hade den senast utförligare behandlats i en kommentar i början av 1600-talet. Boken börjar med en rätt omfattande inledning (s. 11-47), medan huvuddelen utgörs av “Oversicttelse og Förklaring af D. 19-2 (Locati Conduct!)”. Det stencilerade kompendiet “Antikens rettshistorie. Utvalgte avsnitt. Referat av professor Adolf Lindviks forelesninger. Höstsemestret 1935” (III + 130 s.) och “Bind II. ... Höstsemestret 1936” (III + 180 s.) var en ny rvp av lärobok. Framställningen var både historisk och dogmatisk, och en betydande nyhet var, att den första delen behandlade Främre Asiens, i synnerhet Babyloniens och Assyriens, rättskulturer, medan först den andra delen innehöll romersk rättshistoria, rättskällor, personer och rättshandlingar. Föreläsaren betonade i inledningen behovet av en ny typ av rättshistorisk framställning, då kritiken av den traditionella undervisningen i romersk rätt på 1800-talet hade varit helt berättigad. Då man såg på en sådan äldre lärobok, “fristes man til å tro at opgaven for 173 Hutnbro. Familic- og ar\crct, tÖR>rd. 174 Positiv recension i 1IK 1912, s. 318-323 (F. Hageriip).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=