146 8:o), och han fortsatte sin rättskamp efter det lör Norge negativa domstolsutslaget i Haag med det omlattande arbetet “Nasjonalt lorfall. Tilbakehlik og fremtidsmål i gronlandsaken” (1934; [IV] + 327 s.; 8:o). Smedals motvilja mot Danmark fick honom i “Nordisk samarbeide og Danmarks sydgrense” (1938; 250 s.; 8:o) att visa förståelse för de tyska synpunkterna i Slesvigfrågan. Även andra förlattare skrev mot den danska ståndpunkten i Irågan. En isländsk statsvetare, cand. polit. Jon Norrman Diiason, t.o.m. lyckades bli juris doktor i Oslo med en avhandling om Islands historiska rätt till Grönland “Gronlands statsretslige Stilling i Middelalderen” (1928; V + 216 s.; 8:o), som på danskt håll betecknades som ett helt mindervärdigt arbete.'*'" Jon Skeie deltog i kampen om Ostgrönland genom att år 1931 ge ut en skrift “Gronlandssaken. Tvisten mellem Norge og Danmark om 0st-Gronland. En kort historisk og juridisk redegjorelse” (104 s. + 4 kartor; 8:o), som upplevde en andra upplaga ännu samma år och som löljande år utkom i både engelsk och tysk översättning.'"' Ett avsnitt omGrönlandsirågan ingick även i Ra^stads “Danmark, Norge och lolkeretten” (1933; 223 s. inkl. reg.; 8:o). Edvard Hambros (191 1-1977) “Norsk Iremmedrett. Et bidrag til studiet av utlendingers rettsstilling i Norge og en praktisk översikt over deres rettigheter og plikter” (1950; 238 s.; 8:o) behandlade ett ämne, som låg “på grensen mellem lolkeretten og den nasjonale rett”. Boken var avsedd dels som “et bidrag til den teoretiske Iremmedrett” och dels som en handbok lör de tjänstemän och praktiserande jurister, som kom i beröring med utlänningar. 168 4.1 1. Romersk rätt och rättshistoria 4.11.1. Romersk rätt Som nämnt var lörra delen av 1900-talet den romerska rättens ‘senhöst’ i Norge, men man gav dock i början av 1920-talet ut tryckta läroböcker, som täckte hela den romerska privaträttsordningen. Ännu på 1910-ralet hade man lått nöja sig med den löga produktixe Marcus Ingstads kontratryckta löreläsningar, som dessutom byggde på åhöraranteckningar på sin höjd granskade av löreläsaren. Ingstad medverkade inre alls i publicerandet av “Forela;sninger ov^er Romersk lamilieret” (1917; IX + 131 s.), som baserade sig på en jämlörelse mellan rv^å åhörarrelerat, medan han enligt lörordet granskat och reviderat “Romersk tings166 Bfr/hi, 1 Ox 1929, s. 104-166. |lr pn.sitiva reccn.sioner i 1 ITI 1929, s. 92-104 (opponenten rarani;er) och JF r 1929, ,s. 146 f. (S. R. Björksten). 167 Clm de norska arbetena i tirönlandslrå^an, se närmare Björne. Rättskamperna, s. 188 R. 168 Hiinihro. Fremmedrett, 1.^ t. Recension i NRt 19S0, 1046 t. (Frik Dons).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=