145 folkräctsliga argument. Castberg hade slutar skriva utlåtanden i november 1943, då han hade fått varsel omatt han skulle arresteras på grund av sina betänkanden. I(v» Folkrätten var det populäraste ämnet även för doktoranderna i Norge, då fyra av 23 avhandlingar kan räknas till detta rättsområde; de flesta av dem har dock en klart rättshistorisk prägel och kunde räknas även till detta område. Dessa arbeten behandlas dock i detta avsnitt eftersom historiska argument hade stor betydelse inom ‘gällande’ folkrätt. Periodens första doktorsavhandling var Fhorvald Boyes “De vxbnede neutralitetsforbund. Et avsnit av folkerettens historie” (1912; [11] + VII + 360 s.; 8:o), som enligt förordet byggde på arkivstudier i Köpenhamn, Stockholm och i synnerhet London, där författaren studerat vid Fhe l^ondon School of Economics and Political Science.'*’^ Samma år utkom Arnold Ricstads doktorsavhandling “Kongens stromme. Elistoriske og folkeretlige undersokelser angaaende sjöterritorier ” (X + 433 s.; 8;o). Även detta arbete var enligt förordet i huvudsak historiskt (de tre första avsnitten, s. 3-362); dessutom jämförde författaren allmäneuropeisk och norsk rättsutveckling. Den allmäneuropeiska utvecklingen presenterades av Ra-'stad för en internationell publik i “La mer territorial. Etudes historiques et juridiques” (1913; 231 s.; 8:o). Ra’stad gav också ut en liten monografi “Norges hoihersret over Spitsbergen i a.ddre tid. En folkerets-historisk fremstilling” (1912; [IV] + 195 s. inkl. reg. + 4 kartor; 8:o), som till stor del var en dokumentsamling (s. 92-188), insamlad enligt förordet i arkiven i London, Paris, Haag och Köpenhamn. Ricstads sista skrift, en framställning av folkrättens filosofi “La philosophie du droit international public” (1949; 117 s.; 8:o) utkompostumt; enligt förordet hade manuskriptet varit färdigt år 1940, men utgivningen hade förhindrats på grund av kriget. Riestads skrift om Spetsbergen är ett tidigt tecken på den nymorgnade norska expansiva nationalismen efter unionsupplösningen år 1905. En betydande del av den norska folkrättsliga litteraturen behandlade senare konflikten med Danmark om Grönland, i synnerhet Ostgrönland (se även ovan 2.1 1.). Bland de norska rättsvetenskapsmännen intog Gustav Smedal en särställning, då han vigde hela sin juridiska produktion åt frågan. Smedal blev år 1930 juris doktor med avhandlingen “Erhvervelse av statshoihet over polarområder” (240 s.; 8:o), varav omkring en tredjedel (s. 137-213) behandlade Ostgrönland. Författaren hade redan tidigare propagerat för de norska anspråken i skriften “Opgjor og förståelse med Danmark. Grönlandssaken, historisk og politisk” (1928; 147 s.; 164 C'uslht'r^, lonird. 165 Ivcccnsion i l llt l‘)12, s. t. (I'. Hagcriip).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=