1 43 retr" (1935; [1] + III + 219 s.) var cnligt (örordct “ikke urarbeicict nietl piiblikasjon lor oic”, men gavs iit på studenternas begäran. Den lörsta tryckta moderna framställningen av lörvaltningsrättens allmänna läror är Castbergs “Innledning til lorvaltningsretten" (1938; XI + 384 s. inkl. sakreg.; 8:o; se närmare III 4.2.2.).'^'* I det lörsta kapitlet behandlade Castberg åter metodologiska Irågor (se 111 1.1.5.) samt bl.a. rättskälle- och lagtolkningsläran. Henrv 0stlids med Kongens gullmedalje år 1937 belönade monografi “Det ofientliges adgang til å avskjedige embeds- og tjenestemenn” (167 s.) utkomsom bilaga till ffl^ 1940. Skriften innehåller en tämligen utlörlig “Historikk” (s. 1250). jens Cirams monografi “Om opgjor mellem kommuner elter nye grxnser” (1925; [II] + 207 s.; 8:o) är periodens enda kommunalrättsliga arbete. Gram hade gjort en längte sttidietesa till Ftankrike. Han Iramhöll i lörordet den franska lörvaltningsrättens betydelse som vetenskaplig lörebild, medan den norska förvaltningsrättsvetenskapen “ikke har rukket kcnger end til den historisk deskriptive del av opgaven, uten at ta skridt videre til analysen og den derpaa lolgende konstruktion og systematiske behandling av stollet". Kyrkorätten behandlades i en serie läroböcker, som inleddes av dhrangers “Norsk kirkeret. Forelesninger ved det praktisk-teologiske seminar” (1917; V + 261 s. inkl. reg.; 8:o) med “Tillxgg ...” (1928; 116 s.; 8:o), och därpå löljde Kristian Hanssons “Norsk kirkerett” (1935; 234 s. inkl. reg.; 8:o). Periodens sista framställning är Knut Robberstads stencilerade “L^erebok i kyrkjerett. Fyrelesningar på Det praktisk-teologiske seminaret til Menighetslakultetet” (1945; VIII + 1 62 s.). I och med övergången till en inkomstbeskattning, som byggde på de skattskyldigas självdeklarationer, behövde man även i Norge praktiskt inriktade tramställningar omämnet. Ett av de törsta arbetena är byråchet J. E. Ehomles “Selvangivelse og andre opgaver ved skatteligningen. Haandbog for skattepligtige” (1913; VIII + 198 s.; 8:o), som enligt törordet redogjorde tör bestämmelserna i de nva skattelagarna 18.8.1911 och 28.6.1912. Boken innehöll törutom en -■ O vägledning vid ifyllandet av självdeklarationen även en kort tramställning av regletna för beskattningstörtarandet. Den i norsk rättslitteratur stycmioderligt behandlade fmansrärten (del III, s. 112) fick dock en törsta omtattande tramställning törst genom hoyesterettsadvokat Per Ryghs “Om Begreberne Formue og Indti^egt etter Skattelovene at 1911 med lålkegslove” (1923; XI + 536 s. inkl. 440-442 (l .irs Krik I'.ixcll) och UtU lO.V) 1 S8 Iccccnsioncr i NI\t 10^8, s. 12 4-127 (H. Alten), Jl l 1038, 318-321 (A.igc hin.scn). B,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=