132 eneste reelle begrunnelse”, dvs. att strejkrätten i verkligheten var accepterad. Ett exegetiskt verk, i vilket lagtexterna ingår, är 0vergaards “Arbejdstvist- og boikott-loven. Lov omarbeidstvister av 5 mai 1927 med rilleggslover av 19 jiini 1931 og 6 juli 1933 (boikottloven) med kommentar” (1934; 147 s. inkl. reg.; 8:o). 12(1 4.6. Straffrätten jon Skeie skall av tacksamhet mot Hagerup lör dennes hjälp vid tryckningen av hans doktorsavhandling inte ha velat inkräkta på området för Hagerups läroboksprodtiktion. Skeies omfattande författarskap inomstraff- och processrätten började också först på 1920-talet.Skeie nämnde dock redan år 1912, art han “nu i kengere tid vil blive optaget med at udarbeide en kerebog i strafferertens specielle del”,’’'^ ett område som Hagerup ju inte hade behandlat. “Den norske strafferet, I-II” med banden “Den almindelige del” ([III] + 759 s.; 8:o) och “Den specielle del” (X + 873 s. inkl. sak- och källregister) komut först åren 1937-1938 (2. utg. 1946). Den allmänna delen av Skeies straffrätt indelas i fjorton kapitel: 1. “Indledning. Förbrytelse og straff ” (s. 1-38), 2. “Den norske strafferets historie” (s. 39-190), 3. “Den gjeldende strafferetts kilder” (s. 191-218), 4. “Straffebestemmelsenes herredomme i tid og rum. Internasjonal rettshjelp” (s. 219-256), 5. “Handling og årsakssammenheng” (s. 257-281), 6. “Handlingens rettsstridighet (forbudenes og påbudenes objektive begrensning)” (s. 282-334), 7. “Tilregnelighet (strafferettslig handleevne)” (s. 335-381), 8. “Den subjektive skyld, grad (form) og innhold” (s. 382-466), 9. “Forsok” (s. 467-496), 10. “Samvirke til en rettskrenkelse” (s. 497-533), 1 1. “Straff” (s. 534-658), 12. “Straffskyldens ophor” (s. 659714), 13. “Forholdsregler som ikke er straff ” (s. 715-744) och 14. “Påtale” (s. 745-757). Dispositionen följer inte slaviskt, men dock i stora drag indelningen i Hagerups “Strafferertens almindelige del” (191 1); även Skeie behandlade brorten före straffen i motsats till ordningsföljden i straffeloven av år 1902 (se del III, s. 124). Skeie motiverade det utförliga rättshisroriska kapitlet med art för förståelsen av “fortidens samfund ... kunnskap om rettsordningen, og da sa^rlig strafferetten” var minst lika viktig som “oplysning om krig og tronstridigheter”. Dessutom krävde den nya studieordningen kunskaper i germansk rättshistoria och “[d]et vaesentlige i dette fag må selvsagt viere den gamle norske rett”. 129 130 1 26 Kristen Anriersen. s. 6-1 1. 127 Aniundsen I, s. 82. 128 Skeie. Atliandlinger 1, Forord. 129 Recensioner av del 1 i Svj I 1937, s. 494 1. (Ivar .Agge), UtTt 193’’ B, 1938, s. 124 t. (O. Hj. Ciranlelt), av del II i L (Ts 1939 B, f. (O. Hj. Granfelt). Enligt v. £)’/-'<’«, FFR 1964, 130 Skeie. StraFFerett 11, s. V. 21.C226 (.Adam laeobi) och |F I 291 F. (Adam lacobi) och IF 1 1939, s. 124 281 och 28.), Fick arbetet ringa lietvdel.se iitanFtir Norge.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=