1 3 0 rade, vilket väckt krahigt motstånd bl.a. från Morgenstiernes och Gjelsviks sida."" fill Aschehougs motståndare sällade sig även Skeie, som i sin digra monografi “Eiendomsret og statsmonopol. Omstatens ret til iiden erstatning at indskra?nke eiendomsraadigheten, sasrlig i det oiemed at gjore en virksomhed til statsmonopol” (1923; 31 1 s.; 4:o) närmare försökte bestämma gränserna för statens ersättningskyldighet. Även Ivar Arctander ansåg att statlig ersättningsskyldighet förelåg, och han ville i sin avhandling “Statsmonopoler. Tilblivelsen av grunnlovens § 101 og paragrafens betvdning som \'ern mor statsmonopole” (1928; [II] + 186 s.; 8:o) redogöra för grundlagsstadgandets “historie og bakgrimn og de praktiske konsekvenser somkan trekkes derav for spörsmålet omstatsmonopoler”. Näringsrättens plats i rättssystemet var inte självklar, och Morgenstierne ville förlägga den till förvaltningsrätten. Ert näringsrärtsligt arbete uran förvaltningsrättsliga drag är Kristian Ostbergs “Norsk bonderet” (1914-1939), som slutligen kom att omfatta tolv delar. Ostberg disputerade för juris doktor -graden med “Forste bind. Av kreaturbrukets rets- og sedvaneregler” (1914; VIII + 206 s.; 8:o; 2. Litg. 1927), och han gav senare ut “Andet bind. Tjensteforhold. Lotkontrak128 s.), “Tredje bind. Smaa bonderetslige og retshistoriske avhandlinger og artikler” (1922; IV + 132 s.), som innehöll bl.a. provföreläsningen för doktorsgraden “Bonderet og juristret” (s. 1-17), “Fjerde bind. Av rommerdriftens retts- og sedvaneregler” (126; 160 s.), “Femte bind. Sedvaner i granneforhold” (1928; 120 s.), “Sjette bind. Seterbruket i Norge” (1930; 120 s.), “Sv"\’ende bind. Foderåd. Gjerder. Norrone bondevedtekter” (1932; 120 s.), “Attende bind. Av salrv'annfiskerienes sedvaneregler” (1934; 120 s.), “Niende bind. Husmannen. Gammelnorsk primitiv hvalfangst i nutiden. Landslott” (1934; 120 s.), “Tiende bind. Föredrag. Forvskur. Tillegg til tidligere bind. Bondetrygd. ‘Bor’” (1935; 120 s.), “Ellevte bind. Fellesskap i jord og skog. Heimerett. Brukspant. En gammel skikk” (1936; 120 s.) och “Tolvte bind. Del av og tilbehor til fast eiendom, brenntorvforhold, husbehovsrett, seter i annen mans skog, bonderettsforskingen” (1939; 120 s.).'"' Det var bondebefolkningens sedvanerätt, som var det egentliga objektet för Ostbergs undersökningar, och i sin provföreläsning framhöll han betydelsen av denna rättskälla (se III 1.3.4.). Också det rättshistoriska inslaget är benådande, och Ostberg nämnde i förordet till doktorsavhandlingen, att Faranger hade som den förste vetenskapligt behandlat detta ämne. 120 ter” (1918; [III] 1 1') Arctiuulcr, s. 2 tt. Mvckct kritisk recension i 1 U)3(K s. 328-344 (Frede tkistberg), reterer.tnde i Sv| 1 l‘)29, s. 42 k (tiunnar \\'. Sjögren). 120 Arctander. s. 1. 121 Recension av del 1 i I tTv 1913, s. 381-390 (opponenten Fr. Stang). a\ del III i 1 Hn 192.), s. 170-1~3 (Ragnar Knoph), av del I\' i 1 03 1927, 126-129 (Kixr .\lordt).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=