1 1 9 rättsbegreppet och äganderättens övergäng vann genom avhandlingen insteg i norsk sakrätt (se III 2.2.). “Randbemerkninger til Hagerups Panteret” (1918; 1 19 s.; 8:o) är Mikael Lies enda privaträttsliga arbete. Lie hade gått genomboken tillsammans med studenterna, och då han samtidigt var sysselsatt med publiceringen av overholrettens domar 1667-1688, hade han tagit med i boken sådana domar, som hade betydelse för panträtten. Augdahls “Norsk panterett” (1932; XI + 200 s. inkl. reg; 8:o) är en kortfattad framställning av ämnet. Även en första version av Arnholms “Panteretten” (1942; 469 s. inkl. reg.; 8:o) hade tidigare utkommit somstencil med titeln “Forelesninger over panterett 2. semester 1932” (1932; VII + 124 s.), men enligt författaren hade det slutliga verket helt förändrats. Förutompant behandlades i boken också “reglene om tilbakeholdsrett, om arrest og om eiendomsforbehold i sikringshensikt”, och Arnholm hade också lagt vikt “på å gi et inntrykk av panterettens funksjon i nutidens samfunn”. Därför hade framställningen hotat att bli för omfattande, och Arnholm hade strukit vissa detaljer samt försökt att göra “selve stilen knappere”; han hoppades, “at det som er ofret i farve, kommer igjen i klarere linjeforing og skarpere konturer”. Arnholm nämnde som sina främsta förebilder Fåagerup, Ernst Moller, Ross, Vinding Kruse och Undén, men inte Augdahl.'’'^ 6 ■ En stor del av den sakrättsliga litteraturen behandlade fastighetsrätten. K. Meinich Olsen motiverade i förordet till sin “Norsk almenningsret” (1928; 225 s.; 8:o) bokens utgivande med allmänningarnas betydelse för bygdernas ekonomi och de talrika rättstvisterna om allmänningarna. Hoyesterettsadvokat Lorentz Rynnings “Allemandsret og Sitrret. Belyst ved de forskjellige arter av raadighet over fremmed grund, som ikke gaar ind under de almindelige bruksrettigheter” (122 s.) utkom som bilaga till 1 fR 1928. Rynnings huvudarbete är “Bidrag til norsk almenningsrett” (1934; XVI + 696 s. inkl. reg.; 8:0).'’’ Efter författarens död gav hans son ut delarna II-IVår 1968 och del Vförst år 2001. Fåenry Na?rstad skrev två monografier, “Eiendomsrett til vannområder” (1938; 21 1 s.; 8:0) och “Sameieretten til jord” (1942; 193 + [3] s.; 8:0). Ostrem gav tillsammans med byskriver F. Fåeggelund ut “ Einglysing. Kommentar til lov av 7. juni 1935 med systematiske översikter” (1935; XII + 208 s. inkl. reg.; 8:0). 67 Lie. F'oriird. 68 Sc Anilu)lin, Pameretten, Forord. Positiva recensioner i I tTl 1942, s. 330-,F40 (Östen Ihiden), SvJ T 1943, s. 261-263 (Äke Malmström) och JF- l 1944, s. .329-3.M (Gunnar Nyhergli); delvis kritisk i UIK 194.3 B, s. 2.30-2.34 (Prnst .-Xiidersen). 69 Nhcket positiv recensionsuppsats “t3m l.orents Rvnning, Allemandsret og S.erret” omhäda arbetena i 1 flt 1942, s. 421-424 (\'inding Kruse); neutral recension av "Bidrag" i JF l 19.33, s. 199-201 (Kyösti 1 laalaja).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=