1 1 8 Hinar Corneliussens bok “Vildtarelse som ugyldighctsgrund vcd tormueretshandler inter vivos efter engelsk-amerikansk ret ” (1915; 153 s.; 8:o) är ett tidigt exempel på den engelska rättens ökande berv'delse i nordisk doktrin. Författaren ansåg, att den engelska och amerikanska rättens ogiltighetslära var av intresse även för norska jurister, då man just i dessa rättsordningar eftersträvat teorier och lösningar, som “bedst vil tjene det praktiske liv” och “hvad omsa:tningslivet kr^ever”. I den nordiska debatten hade både viljeteorins (Platou) och tillits- eller förklaringsteorins anhängare (Jul. Lassen och Stang) åberopat just engelsk-amerikansk rätt som stöd för sina åsikter. Corneliussen behandlade främst engelsk och skotsk rätt, medan han endast haft begränsad tillgång till amerikanskt material.'” 4.4.5. Sakrätten Gjelsviks “Norsk tingsret. Forekesninger” (1919; XV+ 420 s.; 8:o) hade på titelbladet tillägget “ Frykt som manuskript efter en tilhorers referat til bruk for de juridiske studenter”. Föreläsaren meddelade i förordet, att han funnit utgivandet av nöden, då Herman Scheels lärobok i sakrätt (del III, s 93 f.) var utsåld “og ny utgaave ikke er ventande ...” och art han var mycket nöjd med referatet, som skrivits av jur. kand. Chr. Stray. Gjelsvik skrev på grundlag av boken själv den andra upplagan (1926), medan Erik Solem på Gjelsviks uppmaning ombesörjde den tredje upplagan år 1936.'” Dispositionen i den första upplagan är traditionell och följer i stora drag Scheels framställning (del III, s. 94). Gjelsviks föreläsningar är uppdelade i fyra huvudavsnitt: 1. “Tingsretten, tinglig ret og ting” (s. 1-45), 2. “Besiddelse og ihjendehavelse” (s. 45-79), 3. “Ejendomsretten” med kapitlen “1. Eiendomsret. Sameie. Almenninger” (s. 80-1 13), “II. Eiendomsraadigheten” (s. 1 14-175) och “III. Eiendomserhvervsmaaterne” (s. 176-367) samt 4. “Bruksrettigheter” med kapitlen “I. De bruksrettigheter, som er förbundet med selve tingen” (s. 368-386) och “II. Servituter” (s. 387-420). Panträtten ingår inte heller i Gjelsviks sakrätt. Sjur Lindebraekke blev periodens sista juris doktor (1948) med avhandlingen “Eiendomsrett og konkursbeslag. Prinsipielle synspunkter i losoreomsetningen” (1946; 228 s.; 8;o).^’'’ Avhandlingen hade enligt förordet skrivits under ockupationen, och Lindebra^kke beklagade som så många andra författare de krigstida svårigheterna att skaffa nödig utländsk litteratur. Den nva synen på ägande64 Comeliussfn. s. 1 tt. och s. 2 not 2. Positiva recensioner i NRt I^IS, s. 683-688 (Fredrik Stant;) och Litl\ 1913 B, s. 227 (F3. Miinch-Petersen). 63 Gjelsi’ik, l ingsrett', Solems Forord. Positiv recension i UlTv 1936 B, s. 219-224 (Fr. \'inding Kru.se). 66 Recension i NRt 1948, s. 1 174 f. (Alex. Rein).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=