1 0 9 digt samhällspolitiskt program. Fröts att Heber själv vägrade ta ställning till hågan om det htnns “noen metafysisk side ved begreppet rett’’,'" är hans framställning lika naturrättsligt Färgad som de mera bekanta danska verken. Av Hebers övriga produktion kan nämnas den lilla skriften “Rettsreglernes kilder og fundamenter. En innledning til studiet av den teoretiske rettsvidenskap” (1938; 85 s.; 8:o) samt “Juridiske avhandlinger” (1943; 168 s.; 8:o) med blandat, huvudsakligen privaträttsligt innehåll; del II (60 s.) kom ut år 1948. Heber var dessutom en ivrig amatörhistoriker (se nedan 4.1 1.2.) Olika artikelsamlingar med rent eller delvis rättsvetenskapligt innehåll blev allt vanligare, vilket tyder på en större läsekrets av jurister. Hagerup, som hade inlett genren i Norge genomatt år 1901 ge ut “Utvalgte mindre juridiske afliandlinger” (del 111, s. 91), fortsatte genom att år 1913 ge ut “Anden Samling” (1111] + 354 s.; 8:o); även denna senare del bestod av redan tidigare tryckta uppsatser, huvudsakligen i TfR 1898-1912." Skeie följde även på detta område i sin lärares fotspår genom att ge ut “Afhandlinger om forskjellige retssporgsmaal, 1-11” (1912-1916; 297 + 239 s.; 8:o). Rubriken är onekligen träffande, då talrika rättsområden berörs i uppsatserna. 1 det första bandet dominerar straff- och processrättsliga frågor, medan odalrättsliga artiklar ingår i båda delarna. Stang gav i sin tur ut samlingen “Era spredte Retsfelter. Avhandlingen Betarnkninger. Eoredrag” (1916; Vll + 257 s.; 8:o), vars ryggrad bestod av författarens artiklar om viljedogmen ( EfR 1905), handelskutymer ( EfR 1908) och konossement (NRt 1908), den enda inte tidigare publicerade uppsatsen var “Straf eller erstatning. Er sjolovens § 106, forste led, ophivvet ved ikrafttra’delseslovens § 3?” (s. 240-257).'' Erede Castbergs lilla skrift “Rettstenkning og fredspolitikk. To avhandlingar” (1 928; 94 s.; 8:o) består av den råttsteoretiska uppsatsen “Logikk og vilje i rettstenkningen” (s. 9-36) och “Möderne fredspolitikk” (s. 37-94). Eredrik Stängs “Streiftog. Noen artikler og föredrag” (1939; 168 s.; 8:0)'“’ och Paal Bergs “Eor godvilje og rett. Ealer og artiklar ” (1947; 178 s.; 8:0) år endast till en del juridiska, främst minnesord över rättsvetenskapsmän.''’ Det nya massmediet, radion, togs även i Norge i juridikens tjänst. Ar 1935 utkomi serien “Norsk rikskringkasting— serieforedrag” samlingen “Loven og lovgivningsmakten” (136 s.; 8;o) med bidrag av bl.a. Knoph, Robberstad och Castberg. 32 Hchcr, 3.^ Positiv recension i 131\ 1‘) 1 3 B. s. 108 f. (H. Mnnch-Petersen). 34 1’ositiv recension i LUls 1017 B, s. 140-144 (Kristi.in Sindh.ille). 33 Itecensiotier i 1 IR 1 O lO, s. 210 I. (Benj.nnin \dgt) ocli UlR 1040 B, s. 273 K (tO. Alinlelt-Ronne). 1’ositiv recension i L'tl\ 1048 B. s. 268 (Kniid lllntit). 30 r.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=