1 0 3 Htr närmast för den bildade allmänheten avsett arbete var Francis FHagerups sista verk “Ret og kultur i det nittende aarhundrede” (1919; 180 s. inkl. reg.; 8:o; svensk översättn. 1919, Pmsk 1923), somutkomi Köpenhamn som nummer XXI i den av Aage Friis redigerade serien “Der nittende Aarhundrede. Skildret af nordiske Videnskabsmsend”.'' Boken kan betecknas som en rättsencyklopedi, och den består av en kort inledning (s. 1 -3) och kapitlen 1. “Rer — retsanvendelse — retskilder” (s. 4-38), 2. “Statsret” (s. 39-55), 3. “Strafferer” (s. 56-81), 4. “Retspleje” (s. 82-101), 5. “Privatret ” (s. 102-136) och 6. “Folkeret” (s. 137-173). Boken är uppenbarligen den mest spridda av Hagerups skrifter. Sigurd 0strems sista arbete är det numera mycket svårtillgängliga stencilerade kompendier “Orientering i vor tids rett” (1949; [III] + 89 s.). Ostrem meddelade i förordet, att han under de senare åren som manuduktor känt ett allt större behov av “et tidsmessig grunnriss av möderne norsk rett”, då Stängs förmögenhetsrätt och Gjelsviks rättsencyklopedi var föråldrade. 4.3. Rättsfilosofi, allmän rättslära, allmänna arbeten Den allmänna rättsläran och rättsfilosofin, som under föregående period främst uppmärksammats av Hagertip i artiklar i I fR, blev med tiden ett allt viktigare område i norsk doktrin. Frede Castberg skrev en liten lärobok i rättsfilosofi “Rettsfilosofiske grunnsporsmål” (1939; 157 s.; 8:o), i vars förord han dock ännu kunde konstatera, att det var “forbausende hvor lite de rettsfilosofiske problemer har vant droftet i Norge” (se även III 1.1.5.).*’ Fat par rättsfilosofiska och -teoretiska doktorsavhandlingar försvarades redan på 1920-talet. Herman Harris Aall, somår 1913 blivit fil. dr med de två första delarna av “Interessen som normativ ide: en filosofisk og sociologisk undersokelse”, blev år 1921 jur. dr med verkets tredje del, “En retsfilosofisk undersokelse” (444 s.; 8:o). Aall gav i början av 1930-talet ut en lärobok, “Rettsfilosofi. 1. Livslover. Grunnlag for en livsanskuelse. Av forelesninger over rettsfilosofi ved Universitetet i Oslo” (1932; [VII] + 175 s.; 8:o). Vid samma tid tog Aall öppet ställning för Nasjonal Samling, och han gav på partiets förlag ut en skrift i genren ‘juridik och politik’, “Norges politiske nyreising. En översikt over grunnlaget for kultur- og rettssamfunnet” (1934; 160 s.; 8:o). Han skrev också huvuddelen av skriften “Revolusjonspolitik og norsk lov. Utreidinger av dr. Herman Harris Aall og professor dr. N. Gjelsvik. Med forord av Knut Hamsun” (1932; III] + 151 s.; 8:o). 5 Positiv recension av den svenska upplagan i |F F 1920, s. 25-3”^ (R. A. Wrede). 6 Recensioner i 'Ftlv 1940, s. 221-22~ (Henry l.arssen) och ] 1940, s. 717-72,^ (positiv; F.rik Reitzel-Nielsen). tFni Alf Ross och Ivar .Sirahls recensionsiippsatser, se nedan 3.3.1. 7 t)ni bakgrunden till detta verk, se z/c Figneim/o, s. 122; tljelsviks del onilattade endast fyra sidor.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=