8 9 det gällde släktnamn. Pä Island, där släktnamn var sällsyntare än i andra länder, var det dock riktigast att placera namnrätten inom personrätten. I övrigt behandlacie personrätten bl.a. rättsförmågan och rättshandlingsförmågan.' Dispositionen i arbetet är “Inngangur” (Inledning, s. 5-9) och kapitlen I. “RétthxPi” (Rättsförmåga; s. 10-35), II: “GerhxPi” (Rättshandlingsförmåga; s. 36-97) med det långa underavsnittet “Lögrxdi” (Förmynderskap, s. 52-97), III. “Lögräd og lögrädendur” (Förmyndare och myndling, s. 98-112) samt IV. “Mannanöln” (människors namn, s. 1 13-131). 3.3.2. Sakrätten Olafur Lärussons stencilerade kompendium “Fyrirlestrar um islenzkan eignarétt. I” (Föreläsningar om isländsk äganderätt; 1942: 227 s.) är ett förarbete till författarens tryckta lärobok “Eignaréttur I” (Äganderätten I; 1950; 238 s.; 8:o). dermen egendomsrätt’ visar, art Vinding Kruses arbete (ovan 2.4.2.2.) har varit en förebild, vilket också Olafur Lårusson själv nämnde.'" Det kan nämnas, att författaren även presenterade de nya teorierna om äganderätten och dess övergång (se necian III 2.2.). — ÖlaPur Lårusson kompletterade år 1946 sitt sakrättskompendium med “Fyrirlestrar um vedréttindi ” (Föreläsningar om panträtten; 131 s.; stencil). Periodens andra doktorsavhandling i lagadeild, Pördur Eyjölfssons “Umlögved” (Om legal pant; 1934; 256 s.; 8:o) är i alla avseenden ett traditionellt arbete, som Pöljer den nordiska modellen för dissertationer. Arbetet börjar med en dePinition av begreppet ‘legal pant’ och dess avgränsning i förhållande till avtalaci pant (s. 3-12), och framställningen fortsätter med en historik, som behandlar både romersk, tysk och dansk rätt (s. 20-34), sjöpanten i utländsk rätt (s. 35-62) och den legala panten i isländsk rätt (s. 62-92). Litteraturförteckningen innehåller nordiska, tyska, engelska och franska arbeten; andelen 1 800-talslitteratur är påfallande stor." 3.3.3. Obligationsrätten fön Kristjånsson hann under sin korta bana skriva tre läroböcker, av vilka “Islenskur kröfurjettur. Sjerstaki parturinn” (Isländsk obligationsrätt, speciella delen, 1913; 431 s., 8:o) var avsedd Pör undervisningen i fakulteten. Enligt uppgift på titelbladet var boken ‘tryckt som manuskript’ på författarens egen bekostnad. Den korta litteraturförteckningen innehåller förutom isländsk endast nordisk litteratur, av vilken man kan nämna Tore Alméns kommentar till köplagen, L. 7 f. tdrdttr t'yjd/fsson. 10 ÖLifur LiiruisoH, s. 0. I I Sc tdrdur /■'yjdlfsson. s. 254 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=