84 som kämpade för “trisindet Lovgivning” och för upphävandet av retsplejelovens kapitel om “Sagforersamftind og Sagforerraad”, innehöll även kortare artiklar och recensioner. “Sagföreren. Udgivet af Sagforerforeningen af 1937 til Varetagelse af Sagforerstandens Erhvervsinteresser” utkom sporadiskt med sammalagt nio nummer åren 1940-1948 och var ett rent medlemsblad. 2.15. Lekinannajtiridik Ett under hela den här behandlade perioden populärt arbete var Theodor Hindenburgs “Juridisk Formularbog”, vars första upplaga utkom år 1880 och nionde och sista år 1956 (del III, s. 84). Av periodens nya, för allmänheten avsedda litteratur kan här i enlighet med den begränsning som meddelats i Inledning endast nämnas ett par exempel. En bok av det lilla formatet var Erik ReitzelNielsens “Haandbog i almindelige Retsforhold” (1940; 112 s.; 8:o), en allabetisk uppslagsbok från “Aager” till “yTrelorn^rmelser”. Ett betydligt mera omfattande arbete, som närmast kan jämföras med den förtio år tidigare utkomna bokserien “Lommeprokuratoren” (del III, s. 84) är Niels J. Andersens “Popula?r Jura, I-II” (1942; 1423 s. inkl. reg.; 8:o; Tillagg 1945). I det något svulstiga förordet målade författaren i dystra färger upp “de Sorger og Kvaler, som Ukendskab til Lovene har beredt Mennesker, der blot troede at kende, men som ikke virkelig kendte Lovene i det Samlund, indenlor hvilket deres daglige Tilvierelse skulde lorme sig. Utalige er de Sktillelser, som b^eres ud af Retssalene Dag elter Dag, Aar efter Aar.” I bokens efterskrift förklarade förfartaren trosvisst, att den, som “omhyggeligt” hade läst boken, visserligen inte hade blivit jurist, men stod “godt rustet paa det juridiske Omraade” i det dagliga livet. Somen garanti för bokens kvalitet följdes förordet av berömmande uttalanden av Borum och Vinding Kruse. “Populjer Jura” utkom i tjugotvå häften med illustrerade pärmar. Enligt förordets programville författaren lära allmänheten, inte lagens text, men dess innehåll, varför han hade “helt forladt Lovens Formog i Stedet givet en sammenhaengende Fremstilling af Retsreglernes Indhold, frigjort for Taragraffer' og ‘Kapitler’, og i et let forstaaeligt, saavidt muligt ‘ujuridisk’ Sprog”. Dispositionen är dock traditionell med drag av både Danske Lovs systematik och Institutionesordningen. Det första häftet behandlar processen, de följande (2.-5.) Familieretten, häftena 6.-8. Ejendomsretten, 9.-15. Kontrakter, 16.-17. Erstatningsansvar, 18.-19. Arveret, 20. Firma och 21. Konkurs og andre Gxldsordninger, medan det sista häftet består av Juridisk Ordliste och sakregister. 1933. l idskriften.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=