RB 61

76 2.4.4.1.Antagna relativa kronologier Tabell 8. Kol. I Överordnade termer Kol. II Immobiltermer (1) fif - koster, sg. o. pl. (2) koster, sg. o. pl. - eghn, sg. och pl. (3) eghn, sg. o. pl. -gol>s - {munir, pl.) -go/>s ; alternativt (4) eghn, sg. o. pl. - {munir, pl.) -gops (5) gops - {p^nninger, sg. o. pl.) -gops (6) land, sg. och pl. - torp (7) iorp (—eghn, sg. och pl.) - iorp Punkterna (l)-(3 ) i kol. I representerar sådana antagna successiva utbyten där det är jämförelsevis minst osäkert att utbytet ägt rumi söder medan omfattningen av genomslaget åt norr är mera osäkert. Reservation måste dock genast göras för punkt (1) och (2) på Gotland. För Gutalagens vidkommande måste antagandet i stället ändras till ordningen/e—aign — kustr. Utbytena inomparentes i punkterna (3), (4) och (5) är utbyten som aldrig blev helt genomförda eller bestående. Varken munir eWev ptenninger, sg. o. pl., slog helt igenom, utan gops s.a.s. repade sig och återvann sin tidigare starka ställning. En mot (3)—(5) svarande utveckling i kol. II representeras av punkt (7). Eghn lyckades aldrig slå ut iorp. Det senare ordet återvann sin starka ställning och segrade. 2.4.4.2.Förväntat utseende Det utseende man bör vänta sig av inventarierna, omde antagna kronologierna är riktiga, är att en antagen förändring bör synas i de danska lagarna först (nedtecknade med början i slutet av 1100-talet och representerande den sydligaste delen av Norden), därefter i GL och ÄVgL och kanske i de norska lagarna eftersomde är tidigt upptecknade, därefter i svealagarna. Det är svårare att veta vad man kan vänta sig av isländska Grågås - å ena sidan kan stora delar av lagen vara tidigt upptecknade, å andra sidan är handskriften sen så att sena beteckningar kan komma med. 2.4.4.3.Utgångstermerna Jag börjar med att visafte i sammandrag som ger utgångsläget inför serien av utbyten (se tabell 9). Ordet är massivt belagt i norr som överordnad beteckning. Däremot är det mycket sparsamt överordnat i söder även i de danska lagarna, men bättre belagt i mobil användning, i nästan alla danska lagar t.o.m. i explicit användning. Möjligen kan man dock fråga sig ominte den danska, explicita användningen är elliptisk och utgående från bofte, bolf^. I så fall måste den ses i ett annat strukturellt sammanhang (se kap. III).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=