70 Beteckningen eigin är endast belagd i GrägK och GrägSt med ett belägg i vardera lagen. Det ger inga förutsättningar för språkgeografisk behandling. Beteckningarnapl., och munir, pL, behandlar jag tillsammans. Den senare är ju - åtminstone i fornisländskt lagspråk- en klar ellips av den förra. Huruvida detsamma gällde i forndanskt lagspråk skall diskuteras i kap. IV.2.1.4. Beteckningenpl., förefaller kunna vara en endast lokal norsk motsvårighet i tiden till fön. koster, sg. o. pl., och förbigås i detta sammanhang. Beteckningen/pwg//<tng, pl., är svårbedömd - konnotationen ERHÅLLEN GENOM VERKSAMHET kan misstänkas - och ytterst sporadiskt belagd och tas inte med i detta sammanhang. Som språkgeografiskt intressanta beteckningar för EGENDOM I ALLMÄNHETräknar jag efter dessa strykningar, förutom de tidigare behandlade fé/f^e och göz/gops, följande - mellankommande - ord: eign/eghn, fémunir/ fcemunir, pl., -munir, pl., koster, sg. o. pl., ochpcenninger, sg. o. pl. Om beteckningarna för IMMOBIL EGENDOM i implicit antites är att tillägga att gops bara är anträffat i klart sekundär användning till samma ord somöverordnad term. Den överordnade termen är redan behandlad. Slutligen avstår jag från att här behandla ^gha, sg. o. pl., av samma skäl som gäller för eyrir, sg. o. pl., nämligen att det är frågan om en ursprungligen överordnad, redan från vikingatiden belagd beteckning med sannolikt speciellt stilistisk funktion (se kap. III.4.2.5.). Av beteckningarna för IMMOBIL EGENDOMåterstår då, förutomredan behandlade land och iorp, — sommellankommande ord - endast eghn. De nu nämnda språkgeografiskt intressanta - mellankommande - beteckningarna skall alltså i det följande sättas in i något slags begripligt och antagligt utvecklingssammanhang. 2.4. Detaljanalys av »mellankommande» beteckningar 2.4.1. Allmänna utgångspunkter Mot bakgrund av att det kunnat klarläggas att land och iorp liksomfae och gops inte skall uppfattas som alla lika gamla, parallellt förekommande termer utan somföreträdare och efterträdare i ett novations- och spridningssammanhang, så måste det förutsättas att de övriga beteckningarna - vilka jag betraktar som »mellankommande» - bör kunna sättas in i ett likartat novations- och spridningssammanhang. Liksom varit fallet i fråga om de äldsta och de yngsta beteckningarna bör man vidare räkna med ett enda, sammanhängande nordiskt spridningsområde. I brist på indikation på något annat räknar jag somförsta möjlighet med att nya beteckningar, liksom de nyssnämnda, yngsta beteckningarna, spritts i en rörelse från söder mot norr.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=