66 Grägäs är land, så vore detta svårt att tolka på annat sätt än att land hade varit den dominerande termen vid Gulatinget så sent somvid början av 900-talet. A andra sidan bordejgrd ha blivit dominerande termsenast under förra hälften av 1000-talet, eftersom den s.k. Olavstexten av GulL tillkom vid denna tidpunkt, en text som anses ingå i den bevarade versionen av GulL. I GulL liksom i övriga bevarade norska är ju, somvi sett ovan,;pr(5 helt dominerande term. Följaktligen skulle i så fall termbytet från land till jgrd i Gulatingets rättsspråk ha ägt rum under det sekel som ligger mellan början av 900-talet och början av 1000-talet. Anmärkningsvärt vore i så fall att det antagna termbytet skulle ha kunnat ske så fullständigt under så kort tidsperiod räknat i fria belägg (simplex) i den lag som gällde på Gulatinget. Detta synes förutsätta antingen att samtliga flockar innehållande land fått termen utbytt mot jgrd vid Olav Haraldssons (och Magnus Erlingssons) nyredigering av lagen i början av 1000-talet (resp. 1100-talet), eller att denna redigering innehållsmässigt inneburit att praktiskt taget hela jordrätten då omskapats. Med tanke dels på den allmänna rättsliga konservatismen i alla tider, dels på hur lång tid som krävts för att fullständigt byta ut termer i den skrivna medeltidsrätten, så ter detta sig osannolikt. Omlagen inte fanns nedskriven redan före Olav Haraldssons lagstiftningsarbete - och av sagatraditionen att döma tycks lagen ha nedskrivits först under sonen Magnus den godes tid (jfr KLNM4 sp. 656) - så förefaller det möjligt att termer i denna kunnat bytas ut något lättvindigare än om lagen hade varit nedskriven. Säkert är detta dock inte. I varje fall i den mån lagens regler varit allittererade eller på annat sätt formelartade, bör detta ha utgjort en spärr mot förändring. Nu har den traditionella uppfattningen av Are Frodes uppgifter omUlfljötr starkt ifrågasatts, senast av Siguröur Lmdal (Lmdal 1969; Benediktsson 1969). Enligt honomär det föga troligt att Ulfljötr fått i uppdrag att ha med sig hem en hel färdig lag till Island. Däremot vore det troligt att han bemyndigats att undersöka omvissa regler var gällande rätt i den dåvarande Gulatingslagen för att med stöd av detta förhållande kunna lösa vissa konflikter på Island. Bakgrunden till denna resa skulle då vara att de rättsföreställningar som landnamsmännen fört med sig till Island i stor utsträckning torde ha hämtats från den dåvarande Gulatingslagen och att den som i en tvist på Island kunde uppbåda stöd i de regler som nu gällde i Gulatinget stod starkare än sin motpart. Vad Ulfljötr då faktiskt fört med sig tillbaka till Island vore besked som lett till antagande av en del rättsregler med motsvarigheter eller paralleller i Gulatingslagen jämte en del helt nya, för Island särskilt anpassade lagregler efter råd av Torleif den Vise. Denna syn på den dåvarande relationen mellan den rätt som fr.o.m. 930 gällde på Island och den rätt som vid samma tid gällde i Gulatinget förefaller betydligt mera verklighetsanpassad och därmed mera sannolik än den äldre.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=