65 Uppenbart förefaller under alla förhållanden vara att land här är den äldre termen och att utbytet av detta ord mot jgrd/iorp har skett vid en tidigare tidpunkt än utbytet av fé/f^e mot göz/gops. Bilden förefaller också antyda att utbytet har påbörjats i söder, förmodligen i Danmark, och sedan spritt sig norrut. I explicit antites (kol. III i inventarierna) ser materialet ut på följande sätt. Av de i sin helhet bevarade lagarna är det endast den isländska lagen (GrägK och GrågSt) som har enbart land. Därutöver har de blott partiellt bevarade norska EidsLKr och BorgLKr enbart land. De två i sin helhet bevarade norska lagarna, GulL och FrostL, samt AVgL och YVgL har dels land., dels jgrd/iorp. Återstoden av de svenska lagarna utomGL samt alla danska lagar saknar alla land, men har däremot iorp. GL, slutligen, har varken land eller iorp utan aign. Det skall genast framhållas att det explicita landi alla norska lagar och i förekommande svenska enbart återfinns i en allittererad formel för förverkandevid särskilt svåra brott, vilken i t.ex. FrostL 4:2 lyder: pd hefir hann fyrirfarit landi oc lausumeyri. Den bild av användningen av land vcs^. jgrd/iorp i explicit antites sommaterialet uppvisar, stämmer i huvudsak väl med bilden i implicit antites, men är starkt förenklad. Det finns således inga spår kvar alls av land i de danska lagarna, och i de svenska endast i AVgL och YVgL. I de fastlandsskandinaviska lagar där land ändå finns kvar, är det genomgående somled i den allittererade förverkandeformeln. Denna formel tycks ha haft en konserverande effekt som närmar sig effekten vid användning i FAS (dvs. fast förbindelse, avledning eller sammansättning). I fallet land-jgrd/iorp ger det västnordiska materialet upphov till frågan huruvida det finns någon möjlighet att närmare bestämma den tidpunkt vid vilket termbytet skett. Jag syftar på att Grågås förefaller helt sakna belägg på termen jgrd, medan samma termär nästintill allenarådande i de norska lagarna. 1.3. »Ulfljots lag» Isländsk lag, sådan somden är traderad till oss i Grågås, har sitt ursprung i den lag som antogs av Alltinget år 930. Enligt den traditionella tolkningen av Are Frodes uppgifter i Islendingabök skulle en man vid namn Ulfljötr ha sänts till Gulatinget i Norge med uppgift att få en lag för Island utarbetad med råd och hjälp av de rättskunniga vid Gulatinget. Den lag som Ulfljötr medförde tillbaka till Island skulle ha varit mer eller mindre överensstämmande med den dåtida norska Gulatingslagen. Omnu detta är riktigt borde, bland mycket annat, den rättsliga terminologi som var förhärskande vid Gulatinget vid denna tidpunkt ha övertagits av Ulfljöts lag. När nu den enda existerande termen för IMMOBIL EGENDOM i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=