61 Jag har valt ut de två termer i vardera kolumnen som—generellt sett - är eller blir de två huvudkonkurrenternai sin kolumn. De är också de enklaste att sätta i inbördes kronologisk relation till varandra. Den ena termen i vardera kolumnen vi ser är nämligen en termsom kommer att visa sig ha varit dominerande endast i äldre medeltid, medan den andra termen i vardera kolumnen är den termsomär den dominerande mot slutet av medeltiden. De i vissa lagar frekventa termernap^enningar, pl. och eghn, eghnir, pL, förbigås i detta första inledande sammanhang. De får aldrig mer än begränsad betydelse i tiden. De får därför betraktas somparenteser. Eghn, eghnir, pl., kommer att behandlas i II.2.4.5-6. Termerna eyrir, aurar, pl., förbigås likaledes här. De har speciell funktion (se avsnittet örirlörar i kap. III.4.2.5-6. 1.2.1. Fé/fce och göz/gops Omvi först tittar på termerna för EGENDOMI ALLMÄNHET- kolumn I - så finner vi att huvudkonkurrenterna är/eV/^e och göz/gops (se tabell 3 jämförd med beteckningsinventarierna). Tabell 3 visar dels faktiska antalet självständiga belägg i först fri, sedan bunden ställning, dels relationen mellan de båda termerna uttryckt som procentuell andel av antalet belägg för samtliga i kolumnen förekommande beteckningar i först fri, sedan bunden ställning. I den äldre gruppen av lagar - dvs. de isländska, norska och vissa av de danska lagarna utomJL jämte den svenska lagen ÄVgL, alla med redaktion från 1100-talet eller början av 1200-talet - har fé/f^e den klart starkare positionen. Ordet är antingen dominerande eller allenarådande från Island i nordväst genom hela Norge till Västergötland (ÄVgL). I vissa av de danska lagarna utomJL har ordet generellt sett en stark, men inte helt dominerande ställning. I den yngre gruppen av lagar - dvs. återstoden av de svenska lagarna samt JL — har/if däremot en svag eller mycket svag ställning i den mån ordet överhuvudtaget förekommer. Det kan noteras att medan gops redan är ledande termi den danskaJL från 1241, så är/e dock ännu så sent somi mitten av 1270-talet i den norska landslagen (MHLL) fortfarande i det närmaste allenarådande. Det bör påpekas att JL gällde i den del av Danmark somligger närmast det kontinentala västgermanska språkområdet Det förefaller inte vara någon tvekan om att fé/fae är den äldre termen och göz/gops den yngre. Vidare förefaller materialet antyda att termbytet påbörjades i söder, möjligen eller förmodligen i Danmark, långt innan de danska lagarna skrevs ned, och att termbytet genomfördes i lagspråket i södra Sverige (Västergötland och Östergötland) senast vid mitten av 1200-talet (mellan nedskrivningen av ÄVgL och redaktionerna av YVgL och ÖgL). Ingenting i materialets utseende talar mot tanken att utbytet av fé/fx mot göz/gops är ett resultat av vanlig språkgeografisk spridning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=