53 på beteckningar för IMMOBIL EGEN svarande belägg utom antites även DOM. Den enkla förklaringen till detta är att jag inte har excerperat belägg på sådana beteckningar ur andra balkar än Jorda- och Byggningabalkar och motsvarande. Skälet till detta är i sin tur, somnämnts i det föregående, att den genomgående redaktionella anordningen av stoffet i lagarna i princip har samlat alla regler rörande jord i just sådana balkar. Beteckningarna redovisas efter frekvens med den mest frekventa beteckningen i fetstil högst upp i varje kolumn för sig. Siffror inomrunda parenteser anger antalet självständiga belägg, medan siff¬ ror inom snedstreck anger totala antalet belägg (se ang. denna distinktion avsnittet Excerperingsprinciperna i kap. 1.6). Analys Somen grundval för analysen av varje inventariumuppställer jag tre grundläggande antaganden. Konfrontationen av dessa antaganden med materialets utseende i samtliga inventarier sammantagna får sedan utvisa om antagandena är rimliga. (a) Alla beteckningar, som förekommer som fria (i allmänhet liktydigt med i simplex) har vid redaktionstillfället varit (mer eller mindre) brukliga. (b) Den beteckning som i sin kolumn har högst frekvens har varit den vid redaktionstillfället ledande termen, omskillnaden mellan högsta och näst högsta frekvens är mycket stor. (c) Alla beteckningar, somenbart förekommer sombundna (dvs. i FAS) har vid redaktionstillfället varit (så gott som) helt ur bruk som fria beteckningar. Alla antagandena är naturligtvis osäkra, i synnerhet antagande under (c). I princip är man ju aldrig berättigad att dra någon slutsats angående fornspråket av det förhållandet att en företeelse inte är belagd. Generellt talat är också frågan om ett givet ords större eller mindre bruklighet mycket svår att besvara redan i nuspråket. Omman emellertid efter en samlad översiktlig genomgång av inventarierna för samtliga bevarade nordiska medeltidslagar skulle finna att inga framkomna fakta motsäger antagandena och att den framkomna helhetsbilden ger sammanhang, är motsägelsefri och rimlig med hänsyn till all annan kunskap omlagarna och medeltidens förhållanden, ja då framstår antagandena enligt min mening som sannolikt riktiga. Man kunde då se antagandena sammantagna som ett slags lexematiskt test. Ovanstående resonemang är naturligtvis ett grovt förenklat sätt att framställa frågan omett ords bruklighet på. Självfallet måste den språkliga verklig-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=