43 tämligen sammanhängande (se översiktlig karta Appendix (3)). Denna bild representerar således de förhållanden som rådde vid 1200-talets slut. Det förefaller således som omden tredje förutsättningen för den språkgeografiska behandlingen, omgeografisk fördelning och täckning, hjälpligt kan uppfyllas. 4.4. Sammanfattande diskussion De nödvändiga förutsättningarna för en språkgeografisk behandling av undersökningsmaterialet har angivits somtre; för det första att källorna i åtminstone stora drag är jämförbara med varandra i tiden; för det andra att några rättsligt strukturella hinder inte förelegat för termernas spridning från ett rättsområde till ett annat; och för det tredje, slutligen, att materialet går att fördelapå skilda, klart avgränsade geografiska områden, och att dessa bildar en någorlunda sammanhängande helhet. Resultatet av den ovan gjorda genomgången och analysen har blivit att jämförbarheten i tiden har brister, men att dessa bör kunna kompenseras, att inga rättsligt strukturella hinder bör ha förelegat för spridning och att materialet både går att fördela på skilda områden och är någorlunda sammanhängande. Slutsatsen av genomgången har blivit att de nödvändiga förutsättningarna tycks vara förhanden. Det avgörande för värderingen av en språkgeografisk metod i detta sammanhang måste till slut ändå bli utseendet hos det material somde nordiska lagarna sammantagna erbjuder. Omen tänkt spridning på ett entydigt och motsägelsefritt sätt kan förklara materialets utseende, borde detta vara det bästa beviset för att denna spridning verkligen ägt rum. Värderingen av metodens tillförlitlighet kommer därför att ingå som ett led i presentationen och analysen av materialet. 5. Kronologisk språkgeografisk analys. Diakronisk och synkronisk analys När materialet i denna undersökning väl är insamlat och fördelat på lagar och representerade kategorier, måste frågan ställas vad materialet från en enskild lag redovisat i ett laginventarium egentligen säger, ensamt och i jämförelse med de andra inventarierna. Hur ett sådant inventariumkan se ut, kommer att redovisas i diskussionen nedan under 1.5.5.2. Skall hela materialet i varje sådant inventarium uppfattas som lika gammalt? Om inte, vad är äldst och vad är yngst? Hur skall en kronologi kunna uppställas? Det tillvägagångssätt jag använder för att besvara dessa frågor får ses somett tredje steg i metoden att undersöka en terminologi.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=