32 gorien IMMOBIL EGENDOM. Väsentligt är endast att tvivel inte kan råda om vilket regelsystemden betecknade egendomen skall följa. Vad somprimärt kan framstå somlexikal eller kontextuell vaghet kommer då att sakna betydelse. Att den i medeltidslagarna belagda binära antitesen mellan MOBIL EGENDOMoch IMMOBIL EGENDOMdock saknade motsvarighet i de förmedeltida förhållandena kommer att framgå av kap III. 3.2.5. Belägg i antites Med utgångspunkt från vad som sagts ovan har jag som beteckningar för MOBIL eller IMMOBIL EGENDOMi antites accepterat belägg i följande tre olika typsituationer: 1.Full explicit binär antites II.Haltande explicit binär antites; och III.Implicit binär antites 3.2.6. Full explicit binär antites Full explicit binär antites föreligger när två ord eller uttryck för egendom, varav åtminstone det enas prototypiska semantiska innehåll helt eller väsentligen överensstämmer med en av de rättsliga subkategorierna MOBIL och IMMOBIL EGENDOM, ställs mot varandra i binär antites. Eftersomantitesen är binär och de båda leden måste identifieras med var sin kategori på det rättsliga planet, så tvingas uttrycksenheterna därmed att fullt ut representera var sin kategori. Exempel: Ey seal han (dvs. konungen) ... nokraledis nokot goots fasth eller löst aff nokrom taka eller affhenda lata, wtan epter laghum eller laghadomom. KrLL KgB 4:3 Ej skall han (dvs. konungen) på något sätt taga eller låta taga någon egendom, fast eller /Ö5, för någon utomefter lag eller laga dom. Huar sumgerninga gör a J^en sumkununger hauer takit i sin frif) mej? sino vpno breue, for 2Et han kjerbe a han fore kununge, varder han fangin ok mej? fullum vitnum laghlika til wnnin, han hauer forgiort liif ok lösöra, ok ra:tter arue taki iorf) hans. MELL KgB 27 Om någon gör våldsgärning mot den som konungen med sitt öppna brev har tagit i sin frid, därför att han hade väckt åtal mot honom inför konungen, om han blir gripen och medfulla vittnesbörd lagligen förvunnen, har han förverkat liv och lösöre: och hans rätte arvinge tage hansjord. Holmbäck &Wessén 1962, s. 15.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=