16 källor, osäkerhet beträffande tolkning m.m. (Ang. förutsättningarna för språkgeografisk behandling av materialet, se kap. I. 4. Metoden - språkgeografiskt.) En grannlaga uppgift har varit att i första omgången söka hålla undersökningen inomdet strikt språkliga området och undvika rättshistoriskt aldrig så väl motiverade detaljtolkningar. Detta har varit en förutsättning för att nå en klar överblick över utvecklingen av de semantiska strukturerna. En överblick över de eventuella rättshistoriska slutsatser som kan komma att dragas av denna undersökning, ges sedan i kap. V. Den i undersökningen använda metoden består i att kombinera en onomasiologisk utgångspunkt - sombehandlas i detta avsnitt - med en för ändamålet anpassad språkgeografisk metod, vilken behandlas i avsnittet 1.4. Det begreppsliga fält jag har valt täcks av den moderna lagtermen egendom, och inomfältet EGENDOMI ALLMÄNHEThar jag därefter valt att undersöka underkategorierna MOBIL och IMMOBIL EGENDOM, dvs. vad modernt svenskt lagspråk täcks av uttrycken lös egendomoch. fast egendom. som 1 3.1. Betydelsefältet EGENDOMI ALLMÄNHET Innan man ger sig i kast med uppgiften att inventera beståndet av beteckningar för ett valt begrepp, bör man naturligtvis ha urskiljt detta valda begrepp så klart som möjligt. Jag ämnar därför lägga ned viss möda på att definiera och avgränsa detta valda begrepp. Min avsikt är att söka urskilja omoch i så fall i vilken utsträckning beteckningar uppträder som konkurrenter till och eventuellt tränger ut varandra över tid. Jag ämnar därför begränsa materialet till att omfatta sådana beteckningar som med de krav som rimligen kan ställas på en fornspråksundersökning kan sägas generellt täcka det valda begreppet i alla rättsliga sammanhang men som inte innehåller fler semantiska komponenter än vad somkrävs för denna uppgift. Det är de stora dragen i den terminologiska utvecklingen som jag vill försöka frilägga. Det innebär att sådana beteckningar inte tas med som enbart förekommer t.ex. inomrättsliga specialområden och sominte skulle ha någon möjlighet att spridas till andra rättsliga användningsområden. Inte heller beteckningar sompå annat sätt är specialiserade tas med. Avsikten är att begränsa materialet till generellt utbytbara beteckningar. 3.1.1. Begreppet EGENDOMI ALLMÄNHET Begreppsområdet EGENDOMI ALLMÄNHET är i och för sig godtyckligt valt. Det finns naturligtvis ändå en bakgrund till valet dels i formav ett väsentligen motsvarande medeltida och äldre rättsligt begrepp, dels i form av ett fornspråkligt ordmaterial somförefaller täcka det nutida begreppet ganska väl.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=