15 rellcr Einflussströmungen, niclit zuletzt auch aus der Wcite dcr Verbreitung das Alter von Rechtsausdriicken zu erschliessen. Die Frage nach Ausmass und Aussehen der gesamtgerm. Rechtsterminologie ist noch niemals grvindlich untersucht worden. Sammanfattningsvis uttalar v. Sec att rättsspråksgeografien hittills varit mycket försummad, fastän den erbjuder goda möjligheter att sluta sig till förekomsten av områden med gemensam rättskultur, enskilda rättstermers spridning och inte minst - av omfattningen av en sådan spridning - rättstermernas ålder. Av litteratur av intresse för det nordiska lagspråket i allmänhet bör naturligtvis framhållas de kommenterande partierna i utgåvorna av samtliga här berörda nordiska medeltidslagar och översättningarna av dessa. Det är då Vilhjälmur Finsen, Peter Foote et. al. och Gunnar Karlsson för Grågås, Ebbe Herzberg, Knut Robberstad och Jan Ragnar Hagland et al. för de norska lagarna, C. J. Schlytcr, Ake Holmbäck och Elias Wessén för de svenska lagarna och Peter Skautrup för de danska lagarna. Därutöver bör nämnas Torsten Wennström, somi t.ex. arbetena Tjuvnad och forridemi (Wennström 1936) och Lagspråk och lagtexter (Wennström 1946) redovisar rättsfilologisk forskning av ett annat och mindre strukturellt slag än den som representeras i detta arbete, samt Bo-A. Wendt somi Stilhistoriska undersökningar i Kristoffers landslag (Wendt 1997) har genomfört strukturellt anlagda jämförelser mellan KrLL, MELL och Magnus Erikssons Stadslag. Jag avstår från att i detta sammanhang i övrigt vid namn nämna alla författare till bidrag omenskilda frågor rörande rättsspråket liksomde rättshistoriker som behandlat den rättsliga bakgrunden till medeltidens lagspråk. En viktig grundläggande hållning i det vetenskapliga utforskandet av det äldsta germanska rättsspråket i allmänhet anges av Stefan Sonderegger (Sonderegger 1962-63, s. 271), nämligen önskan omoch viljan till en samfälld forskningsdialog mellan rättshistoriker och filologer. 3. Metoden- onomasiologiskt Såvitt bekant har ingen systematisk språkgeografisk undersökning tidigare gjorts av de här behandlade beteckningarna. I ett viktigt avseende skiljer sig också denna undersökning från föregångarna; utgångspunkten för undersökningen är inte ett eller flera ord, utan ett antal bestämda användningar av ett ovisst antal ord eller uttryck. Väsentligt blir då att så exakt som möjligt definicra dessa användningar och att draga upp gränserna mellan de angivna användningarna och andra, näraliggande, i texterna förekommande användningar. Vidare är materialet till skillnad från vanligt språkgeografiskt dialektoch ortnamnsmaterial hämtat från det äldsta skriftliga språkskiktet, med de svårigheter detta medför i formav ofullständighet, bristande jämförbarhet hos
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=