167 s. 83 not 11) som påpekar att regeln; »Ingen må ärva en annan, medan denne lever» ganska träffande återger glossan till Digesta 18:4:1 viventis hereditas non est. (SLL UL s. 83 n. 31). Jag tror liksom Kock och Holmbäck att denna överensstämmelse avslöjar ett samband. Däremot vill jag ifrågasätta om sambandet är så enkelt att det enbart indikerar en rättslig påverkan. Jag misstänker i stället att detta skenbara lån kan vara ett helt medvetet rättspolitiskt drag, varigenomUL:s upphovsmän vände kyrkans vapen mot henne själv. Insatt i sitt maktpolitiska sammanhang innebär regeln i UL GB 8 att medgiften definierades somförtida arv, något somdirekt gagnade det fornsvenska ättesamhället, och inte som icke-villkorad gåva (donatio), vilket kyrkan hett åstundade. På detta sätt kunde UL:s upphovsmän - menar jag - mobilisera ett försvar hämtat ur den kanoniska rättens egen arsenal mot kyrkans eget angrepp på den inhemska rättens ättejordsbegrepp. Möjligheten förtjänar i varje fall att övervägas. 7.5. Upplandslagens giftermålsformel Upplandslagens giftermålsformel är värd en egen studie. Den språkliga utgångspunkten är att formeln i princip är en regelrätt strof av fornyrdislag. En sådan bestod av 8 rader. Jag återger formeln än en gång med de sekundära inskotten markerade med kursiv; [Giftomannen] a kono manni gipta: til hcha:r ok til husfru ok til sixng halfrx til lasa: ok nykla: ok til lagh^ h^hiungx i allu han a j lösörumok han affl a: fa Hticn gull ok hema: hion. ok til alla:n ha:n ra:t arr upLenzk lagh xru Till det yngsta skiktet hör a) inskottet i lösörom, som bryter versmåttet. Av den sammansatta formen - lösörar - framgår att inskottet, i varje fall i denna redaktion, inte kan vara äldre än senare delen av 1200-talet. Dessutom torde till det yngsta skiktet höra b) frasen uplänzk lagh i den åttonde och sista raden. Det är uppenbart av ovanstående att Upplandslagens version av giftermålsformeln inte kan vara den ursprungliga. I Upplandslagens version ingår frasen uplänzk lagh. Den ursprungliga formeln kan alltså inte ha innehållit detta inskott utan går tillbaka på en äldre lagredaktion. Någon äldre redaktion av Upplandslagen har aldrig existerat. Denna avlöste de tre separata lagar som dittills gällt i de tre folklanden Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland. Alltså måste formeln gå tillbaka på någon av folklandslagarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=