157 och en önskan att genomtolkningen kunna etablera ett jämförelsevis sammanhängande och konsekvent rättsligt system. Språkhistorikern måste å sin sida fråga sig ominte förklaringen till en motsägelsefull terminologi kan tänkas vara att den representerar mer än ett åldersskikt, och att man därför måste anlägga ett diakroniskt perspektiv för en korrekt tolkning. 3. Den äldsta giftorättsterminologini några centrala landskapslagar Låt oss då titta närmare på några av de centrala flockarna i de svenska landskapslagarna. Jag har här begränsat mig här till att redovisa ÖgL och UL, de två förnämsta lagarna, som senare fick lämna huvudmaterialet till MELL, samt därutöver de två Västgötalagarna, AVgL och YVgL. I referatet ovan under 2. av Lizzie Carlssons redogörelse för giftorätten har jag redan markerat skillnaden mellan den allmänna andelsterminologien (tver lytir resp. pripiunger i bo) och den specifika andelsterminologien {tver lytir resp. pripiunger i lösir örar/ lösörar +aflingaiorp). Man kan då somspråkhistorisk utgångspunkt genast konstatera att båda typerna av terminologi finns belagda i den äldsta lagen, AVgL. I GB 9:2 sägs således omhustrun efter den s.k. sängledningen att: |?a a hvn f)ridiungh i bo ok III markier at hindradax gasf af hans lot. Å andra sidan sägs i AB 6: pr i fråga om arvskifte där modern efterlämnat flera kullar: f>a skal J)en yngsti koldasr arf takas, lösas öra; alla ok iord J>a xr köpt i garjji. [skiftet avser moderns tredjedel av giftorättsgodset]. Det går alltså inte att med hjälp av källornas - lagarnas - inbördes kronologi få någon klar uppfattning omhuruvida den ena av terminologityperna är äldre än den andra. Men låt oss ta lagarna i tur och ordning. Först UL:s giftermålsformel (^B3: pr): (1.) \Giftomannen] a kono manni giptas til he[>ser ok til husfru ok til si^eng halfras til lasas ok nyklae ok til laghae jjrijaiungx i allu han aj lösörumok han afflas fa utcen gull ok hemix hion. ok til all^en [jsen rzet ser uplasnzk lagh asm ok hin haslghi erikser kunungser gaff j nampn fa^urs ok sons ok h^es hselghas andse. I denna formel finns egentligen, på en gång, båda typerna av uttryckssätt, låt vara att ordet bo här till innebörden motsvaras av allu han a (hs Am.fl. har alz
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=