156 Det kan här förefalla som omvad somkallas lösörar i den första flocken inte entydigt överensstämmer med vad somkallas lösörar i den andra flocken. Enligt den första flocken skall brudens rätt till andel i vad brudgummen under äktenskapet anskaffar omfatta något som där endast kallas lösörar. Enligt den andra flocken skall hennes andel däremot omfatta något somkallas iorp ok lösörar. Det förefaller därför lämpligt att försöka belysa denna vaghet med hjälp av bl.a. de ovan vunna resultaten. Jag skall då (1) ge en summarisk redogörelse för rättshistorikernas uppfattning av giftorätten i de svenska landskapslagarna; (2) presentera det viktigaste av det fsv. textmaterialet rörande giftorätten i rättsfilologisk belysning; och slutligen (3) ge ett uppslag till sammanfattande nytolkning av giftorättens äldsta terminologi i fsv. landskapsrätt. 2. Den rättshistoriska uppfattningen omden äldsta giftorätten i de svenska landskapslagarna Först en definition av vad som avses med giftorätt i de svenska medeltidslagarna. Jag citerar författaren till artikeln Giftorätt i KLNM, Lizzie Carlsson: »Med giftorätt - ett ord sominte finns i fsv. - menar man mannens resp. hustruns rätt till viss andel i det gemensamma boet». Efter att ha påpekat att ärvd jord och fast egendomförvärvad före äktenskapet liksom s.k. medgift (=hemgift) och morgongåva inte omfattades av giftorätten, fortsätter Lizzie Carlsson: »Underkastade egendomsgemenskap voro lösegendom och sådan fast egendom, som av makarna efter äktenskapets fullbordan genomköp, sängarköp, bolköp, förv'ärvats. Denna jord kallas till skillnad från arvejorden aflingajord. Mannens g. i boet utgjorde i regel 2/3, hustruns 1/3.» Man noterar här en terminologisk motsägelse. Å ena sidan definieras giftorätten som mannens resp. kvinnans rätt till viss andel i det gemensamma boet {tver lytir resp. pripiunger i bo). Jag kallar detta den allmänna andelsterminologien. Å andra sidan definieras den som en rätt till andel i lösegendom (lösir örar, lösörar) och i sådan fast egendom som under äktenskapet förvärvades {aflingaiorp). Jag kallar detta den specifika andelsterminologin. Lizzie Carlsson, liksom rättshistoriska författare i allmänhet, glider över problemet med den motsägelsefulla terminologin och fastslår endast vad rättsreglerna totalt sett utsäger omgiftorättens omfattning. Nu skall det genast framhållas att rättshistorikern i princip anlägger ett renodlat synkroniskt tolkningsperspektiv, somnaturligtvis bottnar i ett behov av
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=