149 Ett strukturskifte Ett terminologiskt och begreppsligt strukturskifte inträffade somdirekt följd av att den kristna kyrkan etablerade sig i Norden (jfr III.5.2.). Den materiellträttsligt distinktiva rättsliga indelningen i kategorierna MOBIL EGENDOM kontra IMMOBIL EGENDOMär icke ursprunglig i Norden utan recipierades från kanonisk/romersk rätt fr.o.m. 1000-talet. En helt annan sak är att en formellt-rättslig skillnad av fysiska skäl alltid måste ha existerat mellan överlåtelse av jord å ena sidan och av flyttbaraägodelar å den andra. En ursprunglig nordisk term- och begreppsstruktur Den ursprungliga sam- eller urnordiska terminologin på området var /<e, fé sombeteckning för EGENDOMI ALLMÄNHEToch land sombeteckning för specialkategorin MARKFÖRODLING/BETE(jfr IIL4.2.2.). Någon ursprunglig specifik termför någon hypotetisk, antitetisk motkategori mot denna /it«t/-kategori fanns inte. En granskning av ortnamnsmaterialet på land visar klart att det var funktionen som mark för odling/bete och inte egenskapen orörlighet somföranledde valet av land somortnamnselement. De äldsta nordiska termerna land och/^e representerade således ensamma det rådande rättsliga begreppssystemet på denna abstraktionsnivå. Det kan då tillfogas att eftersom samma termer kan följas tillbaka till det samgermanska skedet, så förefaller en rimlig tolkning av detta vara att också själva begreppssystemet, de rättsliga kategorierna, var samgermanska (jfr Exkurs 1 och Ruthström 1983). Det strukturskifte som inträffade i Norden fr.o.m. 1000-talet borde då på motsvarande sätt ha inträffat på centralgermanskt område, men i ett långt äldre tidsskede. Det får bli en uppgift för framtida forskning att undersöka huruvidadetta strukturskifte på något sätt avspeglas i de äldsta centralgermanska lagarna. En ursprunglig nordisk substruktur Adjektivet lös som bestämning till ord för egendomi t.ex. lös örir, lösir örar, lösörar, har från början ingenting med egenskapen flyttbarhet/rörlighet att göra. Det har i stället sitt ursprung i betecknandet av en underkategori, nämligen sådan flyttbar egendomsomsaknade särskild anknytning till boet och därmed ur rättslig synpunkt uppfattades somlös, t.ex. betalningsmedel. Termenlanss eyrir/ lös örir betecknade ursprungligenICKE-BOANKNUTENEGENDOMi motsats till bufé/bofie som beteckning för BOANKNUTENEGENDOM. Den senare typen av egendomvar t.ex. hästar, nötkreatur, skurna kläder och skaftade vapen, dvs. den kategori somi köprättsligt sammanhang betecknades som hemaföt ’hemfödd egendom’ resp. hemagiort ’i hemmet, boet förfärdigad egendom’. På motsvarande sätt betecknades ÄTTEANKNUTEN MARK FÖR ODLING/BETE somfast i uttrycket fast faferne ok forn opol, i motsats till ICKE-ÄTTEANKNUTENMARKFÖRODLING/BETE, vilken betecknades somkauplandeller (efter termskiftet) aflingaiorp. Även kopplingen mellan adjektivet/<t5r och egenskapen orörlighet är således sekundär (jfr III.3.4.4.).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=