147 5. Sammanfattning I detta kapitel har jag - med utgångspunkt i det rekonstruerade förniedeltida terminologiska (och begreppsliga) tillståndet - framlagt en teori om att den kristna kyrkans etablering kom att fungera som en gemensam motor bakom förändringarna och försökt argumentera för denna. Inte bara strukturskiftet utan också de viktigaste successiva termutbytena skulle enligt denna teori ha initierats av kyrkans etablering. Detta skulle ha skett genomatt kyrkans språk, latinet, utövade påverkan på det forndanska folkspråket, när kyrkans tvåspråkiga företrädare medverkade vid den språkliga utformningen av de rättsakter, varigenomegendomdonerades till kyrkan. Härväd skulle lat. res, terra, possessio och bona, pl., ha givit upphov till semantiska funktionslån i formav respektive forndanska koster, iorp, eghn och gops. Vidare har jag försökt värdera de konsekvenser teorin om funktionslån kunde tänkas få för den språkgeografiska analys som har använts. Slutsatsen har därvid blivit att det är svårt att förstå hur materialets faktiska utseende skulle kunna förenas med tanken att detta endast vore ett resultat av att funktionslån uppstått lokalt och i takt med kyrkans lokala expansion. Slutligen har diskuterats varför eghn, från att från början ha varit en överordnad term, komatt utvecklas till en ren immobilterm, framför allt i Ostgötalagen. Som en tänkbar förklaring har framförts att en kombination av en ny överterms genomslag (gops) och en dessförinnan - under 1100-talet — genomförd, omfattande donationsverksamhet av jordegendom till kyrkan (i donationsformulären betecknad som''iorpeghn eller bara eghn) kunde ha utlöst lexikaliseringen i framför allt östgötskt diplom- och lagspråk. När termen väl fått fäste i den då politiskt och kulturellt dominerande regionen i Sverige, måste den ha utövat starkt inflytande på omgivande regioner.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=