146 dessas förekomst med hjälp av den ovan etablerade relativa termkronologin, så blir resultatet följande. Ordet eghn hade redan före Östgötalagens redigering helt och hållet trängts ut från användningen som överordnad term av go/>5. Medan eghn fortfarande var överordnad term måste ordet ha använts i stor omfattning för att beteckna egendom som väsentligen bestod av jord. Under denna period har ordet troligen kommit att ingå i mer eller mindre fasta eller formelartade uttryck eller vändningar, t.ex. formulär för överlåtelser av jordegendomar. När eghn sedan slogs ut som överordnad term, kvarstod ordet dock i dessa uttryck och vändningar och kom då att lexikaliseras som immobilterm. Som jämförelse kan nämnas att en liknande, i tiden senare betydelseutveckling bevisligen har ägt rumhos både gods och egendom. Omett samband kunde antagas mellan lexikaliseringen av eghn till immobiltermå ena sidan och en omfattande donationsverksamhet till kloster och kyrkor under kyrkans ekonomiska uppbyggnadsperiod å den andra, så skulle detta kunna tolkas så att ordet i Östergötland under, låt säga, 1100-talet utnyttjades som terminus tecnicus för den under denna period mycket omfattande donationsverksamheten till kyrkor och kloster. Ett enskilt välkänt exempel på denna verksamhet är donationen av Alvastra kungsgård till Alvastra kloster, anlagt år 1143. Motsvarande donationsperiod i Danmark anses ha börjat redan under senare delen av 1000-talet (se Ulsig 1980 och Rosén 1980). Även nedteckningen av lagarna påbörjades tidigare i Danmark än i Sverige. När denna påbörjades, hade den nya överordnade termen - gops - dock inte hunnit slå igenomi det danska lagspråket. Det finns inte heller något som antyder att eghn i Danmark användes för att beteckna den jordegendom som donerades. Av Knut den heliges gåvobrev till Lurentiikyrkan i Lund från 1140-50 (se ovan IV.2.1.1.) framgår att den latinska termsomdå användes var terra. Den direkta motsvarigheten till ordet terra på folkspråket - vid denna tidpunkt —var i så fall iorp. I slutet av 1100-talet finns beteckningar somiordegotz i Skånelagen, goedtz ok egendomb, rörrendes och vrörrendis (DD 152, 1163) och därefter och i fortsättningen eyendomoch gods i en lång rad diplom. Det verkar således som omeghn helt enkelt inte kom till användning på samma sätt i Danmark. Kanske var det i Östergötland en kombination av en ny överterms genomslag {gops) och en dessförinnan genomförd, omfattande donationsverksamhet av jordegendom(betecknad som'dorpeghn eller bara eghn) till kyrkan somutlöste lexikaliseringen i framför allt östgötskt diplom- och lagspråk. När termen väl fått fäste i den då politiskt och kulturellt dominerande regionen i Sverige, måste den ha utövat starkt inflytande på omgivande regioner.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=