141 2.1.2. fdan. eghn, sg. och pi. - \2ii. possession sg. och pi. Först måste undersökas huruvida eghn verkligen användes somöversättningsord till possessio. Det är nu påfallande att medan icke översatta, tidiga latinska diplom använder termen possessio (t.ex. DS nr 34 »Donacio possessionum a domino eskillo archiepiscopo» 1145), så har - det i alla danska landskapslagar belagda - fdan. eghn, eghen ’egendom i allmänhet’ däremot i det forndanska diplomspråket redan hunnit bytas ut mot det nya ordet eghindomher (jfr mit. eigendom), ett ord somi sin tur redan är på väg att trängas ut av gops (jfr DD 1 Raskke 2 Bind, nr 152 »alt forhenaffnde goedtz och egendomb. rörrendis och vrörrendis» 1163). I fornsvenskt diplomspråk har man vid motsvarande tidpunkt hunnit byta ut eghn mot deghadelar, pl. (DS I, nr 14a innehåller lat./?05sessio som specialiserad beteckning för en jordegendom. Originalets possessionem que bech nominalur översätts med b^kx ceghadela 1167-1185). Termutbytesprocessen har uppenbarligen i diplomspråket legat långt före lagspråket. Dock finns i Andreas Sunesons parafras på Skånelagen ett exempel där mot iorp i SkL kap. 109 svarar possessiones, pl., i Parafrasens kap. 63. Ett intressant faktumär nu att det ord i medellågtyskan, mit. eigen, n. ’Eigentum, zu vollem Rechte besessenes Grundstiick’ (jfr även fht. eigan ’Eigentum, Besitztum’, mht. eigen, ’Eigentum, ererbtes Grundeigentum’), somtill användningen nära motsvarar fdan. eghn, dock har en från detta ord avvikande ordbildning. Medan fdan. eghn är avlett med hjälp av suffixet -ni p^aigni) av presensformen av ett urgermanskt preterito-presentiskt verb motsvarande äga, så är mit. eigen, n., liksom eigen, adj., avlett med hjälp av suffixet -in, -an av samma preterito-presentiska verb, motsvarande mit. eigen, v. (jfr Grimm1993, sp. 387). I detta fall står två ord med olika ordbildning men med samma användning som grannar. Här gör ordens skiljaktiga ordbildning att det blir omöjligt att tänka sig att det ena språket direkt lånat respektive ord oförändrat i den nya betydelsen av det andra språket. Det framstår då enligt min mening i stället på motsvarande sätt som rimligt att uppfatta ordens parallella användning i medellågtyskan och forndanskan som två parallella fenomen utlösta av påverkan från lat. possessio t.ex. i samband med översättning av överlåtelseurkunder. 2.1.3. fdan. go/>5 - lat. pl. Det av de här upptagna termbytena i tiden sist infallande i lagspråket är det där eghn eller ännu kvarstående/<e//e (eller koster) har ersatts av gops/göz i Fastlandsskandinavien. Detta utbyte har skett så sent att det i Sverige endast kommer till synes i de yngre landskapslagarna, således från slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Det är då intressant att kunna konstatera att lat. bona pl., verkligen förekommer i tidiga donationshandlingar (t.ex. DS nr 33, som innehåller den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=