126 Min tolkning av händelseutvecklingen är då denna. Vad somförst hände var att terminologin för den mobila delen av den ursprungliga nordiska subkategorin bröts sönder i tre delar. I nordväst utvecklades termvarianten för ICKEBOANKNUTEN EGENDOM— lauss eyrir, lausir aurar, pl. - till ny term för MOBIL EGENDOM. I söder, däremot, utvecklades termen för BOANKNUTENEGENDOM— bofce, bolfa — till ny sådan term. Gotland kom att utgöra en enklav mellan dessa två områden. Den nya termen blev där den andra termvarianten för ICKE-BOANKNUTEN EGENDOM- oyrar, pl. Det minst sagt komplexa explicita mobiltermsbestånd som de danska lagarna uppvisar måste rimligen direkt återspegla dessa lagars komplicerade tillkomsthistoria och inbördes beroende av varandra. I synnerhet Eriks Själländska lag anses vara ett resultat av kompilationsarbete. Det är möjligt att man ur det ovan redovisade förklaringsperspektivet bör uppfatta det i alla danska lagar utomJL förekommande/e i användning som explicit mobilbeteckning somenbart en elliptisk variant av bof^e eller bolf^e. 5.4. Hur kunde /ö5-termerna få sådan spridning? 5.4.1. Utgångsläget Efter det första skedet, när en termsplittring hade åstadkommit att lauss eyrir/lausir aurar blev mobiltermi Nordvästnorden, blev nästa etapp i utvecklingen att lösir örar eller /ö5-uttryck somefterträdde denna termfick spridning allt längre söderut för att slutligen - vid medeltidens utgång eller nya tidens början - mer eller mindre fullständigt ha slagit ut konkurrerande termer i hela Norden. Detta är facit av utvecklingen. Man kan då fråga sig varför det blev så. I utgångsläget fanns termerna för två delkategorier av mobil egendom. Den värdefulla delkategorin var BOANKNUTENEGENDOMmed termen biifé/ bof(ie. Man kunde då ha förväntat sig att denna termskulle få ta över hela kategorin MOBIL EGENDOM. Så blev bara fallet i Danmark. Skälet till att terför den mindre värdefulla kategorin - IGKE-BOANKNUTEN EGENDOM- lauss eyrir/lausir aurar - komatt väljas i Norge och Island menar jag var två. För det första var /ö5-beteckningarna mer funktionella. Genomatt de gav möjlighet att associera till egenskapen flyttbarhet, fick de från början ett avgörande övertag över alla andra i de danska landskapslagarna (och i GL) förekommande mobilbeteckningar. För det andra ville slumpen att just termen lauss eyrir fick stor geografisk spridning, sannolikt av politiska skäl. men 5,4,2. Hur gick spridningen till? Om man tar en överblick över det samlade nordiska materialet med /ös-uttryck, så finner man en avgörande skillnad mellan det äldsta fnor. materialet och det äldsta fsv. materialet. Något danskt material finns ju egentligen inte. I
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=