122 4.2.5. Termen eyrir, aurar, pL, i det förmedeltida terminologiska sammanhanget Vid sidan av det helt dominerandefé förekommer i Grägäs eyrir, aurar, pl., i simplex, som överordnad beteckning i ett antal belägg (GrägK 17 +24 i FAS; GrägSt 10 +22 i FAS). Ordet saknas helt i denna användning i de danska lagarna. I vissa svenska landskapslagar finns enstaka belägg och nästan enbart i FAS. I de norska lagtingslagarna något fler (FrostL 4 +6 i FAS; GulL 3 +8 i FAS). Man kan då fråga sig omdetta ord kan ha ingått i det förmedeltida nordiska termsystemet, och i så fall vilken plats det kan ha intagit. Den hypotes jag vill framföra är följande: (1) Ett ord motsvarande fvn. eyrir, aurar, pl., har ingått i det förmedeltida nordiska termsystemet. (2) Detta ord har väsentligen valts för att åstadkomma allitteration och därigenomfungerat sommnemotekniskt nyttigt eller stilistiskt verkningsfullt alternativ till normaltermen. 4.2.6. Eyrir — ett stilistiskt val De argument som står till buds för att styrka hypotesen i III.4.2.5. ovan är dessa. (1) Det har i det föregående kunnat visas att Grägäs i terminologiskt hänseende är att betrakta som den ålderdomligaste lagen, ett terminologiskt relikt. Användningen av eyrir, aurar är klart mest frekvent i Grägäs och är väsentligt mycket lägre redan i de norska lagarna. Frekvensen förefaller sjunka i takt med att lagarna är senare upptecknade och gällande för sydligare regioner. (2) Det är påfallande att eyrir, aurar generellt i mycket stor utsträckning förekommer i allittererade uttryck. Sombunden beteckning för EGENDOMI ALLMÄNHET förekommer sålunda umaga eyrir, utlagr eyrir, livirdr eyrir. Också i formelartade längre uttryck används ordet: Ef menn synia hanom hinggongu. helga hör hann oc eyri hans ajt hat er er. {Omfolk nekar honomrättegång, dd helgar de honom och allt vad han äger.) GulL 160 Av särskilt intresse är användningen i Grägäs. Av de versioner av lagen som finns bevarade är GrägSt den mest omfångsrika. Ordet eyrir/aurar, pl., förekommer där somtermnr 2 för EGENDOMI ALLMÄNHETmed 10 fria belägg efter/e med 385 belägg. Av dessa 10 förekommer 9 st. i sådan ställning i satsen att allitteration med ett eller flera ord uppstår. Här några exempel på fria belägg:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=