Ill nomförda historiska återblicken kunnat konstatera att /ö5-uttrycken under tidig medeltid spritt sig från väster—norr mot söder-öster. Det finns därför anledning att tro att de i de isländska och norska lagarna förekommande lös-uttrycken - i sin egenskap av termer för MOBIL EGENDOM— var de tidigaste i sitt slag. Av de tre i Grågås förekommande/ö5-uttrycken—lamir aarar, pl., lausaaurar, pl. och lausafé - kunde vi i den historiska återblicken se att det förstnämnda, lausir aurar, måste ha varit det äldsta. Detta hörde hemma i det skikt av lagtexten som var hämtat från Tiondelagen av 1096. Den isländska termen lausir aurar utgjorde ena leden i det allittererade uttrycket Ignd ok lausir aurar. Detta har sin direkta motsvarighet i det norska, i samtliga lagtingslagar belagda land ok lauss eyrir. I båda fallen fungerar uttrycken som totalitetsuttryck, i vilka orden tillsammans, emfatiskt, representerar all ifrågavarande egendom överhuvudtaget. Det ansluter till en även i andra germanska fornspråk väl belagd tradition (jfr Sonderegger 1962-63, s. 268). På samma sätt somden i avsnittet III.2.2.3. gjorda jämförelsen med de stilistiskt och semantiskt helt likvärdiga uttrycken arf ok orf och ödal ok aurar tycktes stödja möjligheten att land åtminstone ursprungligen hade en snävare betydelse än ’immobil egendom’, nämligen ’odlad el. odlingsbar jord’ eller ’odlings- och betesmark’, så tycks därför de där gjorda jämförelserna stödja möjligheten att lauss eyrir åtminstone ursprungligen hade en snävare betydelse än ’mobil egendom’. Jag skall därför nu presentera den begreppsliga och terminologiska struktur i vilken jag menar att lauss eyrir och begreppen LÖST och FASTursprungligen hörde hemma. 3.4. LÖSToch FAST— en substruktur ursprunglig nordisk 3.4.1. Inledning Det är dags att återkomma till frågan varifrån /ö5-terminologin kom, om den nu inte går tillbaka på begreppet flyttbarhet i den romersk-rättsliga begreppsstrukturen. Jag anknyter till vad som redan har sagts i III. 1.5. om en hypotes om en förmedeltida nordisk begreppsstruktur. Till den ursprungliga nordiska begreppsstruktur som redan återgivits i inledningen ovan vill jag hävda att en ursprunglig nordisk substruktur var knuten, vilken i mycket gick på tvärs mot den från romersk och kanonisk rätt hämtade begreppsstrukturen baserad på flyttbarhet. Vid sidan av - och konkurrerande med - den romerskrättsliga synen på vad som var fast och löst framträder i det äldsta lagspråket en annan grundsyn. Enligt denna fanns två andra fundamentala företeelser i samhället vid sidan av det i fysisk mening orörliga, nämligen boet eller bolet och ätten. Bolet eller boet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=