109 denna koppling bakåt i tiden för att se hur långt den faktiskt håller. Jag börjar undersökningen i de nyare svenska lagarna ned till och med landslagarna för att sedan utvidga den till samtliga nordiska regionala medeltidslagar. 3.2.1.1734 års lag Denna lag uppvisar en splittrad terminologisk bild, med inte mindre än tre olika termpar, nämligen fast gods )(löst gods (AB 12: 8), rörligit gods )( orörligit gods (ÄB 17:5) ochjord )( lösören (ÄB 17:5).^ Motsatsparet fast )( lös får här konkurrens dels från ett i princip synonymt motsatspar, rörlig )( orörlig, dels från ett motsatspar somvisserligen har lös med i sin mobilterm—lösören — men som saknar fast i sin immobilterm-jord. Här har alltså den språkliga konsekvensen blivit »haltande». Det kan noteras att paret rörligit gods )( orörligit gods, somär en ordagrann motsvarighet till lat. res mobilis )( res immohilis, i 1734 års lag för första gången förekommer i den allmänna svenska landslagen. Hit har termparet uppenbarligen kommit via Magnus Erikssons Stadslag (AB 19: pr). Till yttermera visso gällde regeln i 1734 års lag endast i stad. 3.2.2.Kristoffers landslag Vi återfinner här termparet löst gods ){fast gods, men bara på två ställen, medan paret iorf )( lösörar förekommer på inte mindre än 12 ställen. Även lösir paenningar förekommer. Paret rörligit gods )( orörligit gods lyser här helt med sin frånvaro. Den språkligt »haltande» antitesen iorp )( lösörar har nu blivit helt dominerande, paret löst gods )(fast gods är undantag. 3.2.3.Magnus Erikssons landslag Termparet löst gods ){fast gods saknas nu helt. Termen för immobil egendomär genomgående iorp. Ledande termför mobil egendomär lösörar, men också lösir paenningar {öre\s.ommer. Den språkligt »haltande» antitesen är nu allenarådande. 3.2.4.De regionala nordiska medeltidslagarna a) de svenska landskapslagarna I samtliga svenska lagar utomGutalagen är antitesen språkligt »haltande», där termen för mobil egendomär kombinerad med adjektivet lös, t.ex. lösörar, pl., lösir örar, pl., lösirpaenningar, pl., men där adjektivet fast saknas helt i immobiltermen. Gutalagen, å sin sida, har enbart paren aign )( oyrar (motsv. eghn )( örar) och aiga )( oyrar. ^ Denna ur Arvdabalken hämtade terminologiska bild stämmer helt med vad Gertrud Pettersson har funnit i andra delar av lagen i fråga omvariation (Pettersson 1992, s. 82 f.).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=