100 2.2.1. Vilken utgångspunkt ger ordets etymologi? Det måste genast sägas att frågan omden äldsta nordiska betydelsen hos land i fn. lagspråk inte tycks ha något nödvändigt omedelbart samband med frågan omordets ursprungliga, etymologiska betydelse. Det tycks vara så att både den vidare bet. ’(slät) mark’ och den snävare bet. ’odlad el. odlingsbar (inhägnad) jord’ finns representerad så tidigt i de berörda indoeuropeiska språken att den etymologiska frågan faller utomramen för vårt intresse (jfr det översiktliga referatet av den etymologiska diskussionen hos S^erheim 1999, s. 273-76). I den etymologiska diskussionen är frågan vilken av betydelserna som är äldst ännu inte avgjord. Kluge (Kluge 1995) säger (i min övers.): »Utgdngsbetydelsen skulle alltså ha kunnat vara 'öppet land’[freies Land], kanske ’träda’.» Den slutsats man för vårt vidkommande kan dra av etymologiska data är således att ingenting i den etymologiska bakgrunden står hindrande i vägen för ett antagande att ordets äldsta betydelse som nordisk lagterm är den snävare ’odlings- och betesmark’. 2.2.2. Landi de nordiska fornspråken a) Det excerperade lagspråksmaterialet Jag börjar med Grågås, eftersomdet är den lag där vi har hittat den äldsta nordiska strukturen. Vi har då i Grågås (Landbrig5aJ)åttr 174) en grundläggande regel för överlåtelse av land. Regeln lyder: Ef maår ra:ör at selia land sit avärom manne vid verde oc scolo b^ir quejja amerke med ser hvar tueGia vm land oc scöga oc engiar. oc reka oc veldar oc afréttir ef ero oc a öll avdofe er ^vi lande eigo at fylgia. {Om en man beslutar sig för att sälja sitt »land» till en annan för pengar, så skola de [dvs. säljaren och köparen] tillsammans fastställagränsmärken omkring iord och skogar och ängar och rätt till strandvrak och jakt och gemensamt bete om sådant finns och bestämma om alla dyrbarheter som skall följa med denna jord). GrågK 174 (Landbrigdabåttr) I varje fall i belägg nr 2 och 3 förefaller ordet land ha en klart snävare referens än IMMOBIL EGENDOM, nämligen ODLADELLERFÖRODLING AVSEDDJORD, ÅKERMARK. Att med åkermarken sedan kunde följa även annan mark och andra nyttigheter uttrycktes då med andra ord än land, i detta fall med sköga oc engiar etc. I belägg nr 1, somjag avsiktligt låtit bli att översätta, kan betydelsen naturligtvis vara densamma, men kanske med underförstådd referens också till allt somenligt andra delen av flocken skulle följa med land i den snäva betydelsen. Däremot förefaller det mycket svårt att hävda att betydelsen i belägg nr 1 skulle vara ’immobil egendom, mark överhuvudtaget’.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=