RB 61

92 1.2.2. Kommentar Först kan noteras att skikt (1) har en jämförelsevis enkel struktur med samma subkategoripar i explicit som i implicit användning. Skikt (2) har visserligen samma immobiltermi explicit somi implicit användning, men har somimplicit mobilterm- kanske oväntat — samma ord som den överordnade termen, /^. Skikt (3) har den mest komplexa strukturen, med separata immobiltermer i explicit och implicit användning. Den implicita mobiltermen är - liksomi skikt (2) - identisk med den överordnade termen. Skikt (4), slutligen, är tillbaka i samma komplexitetsgrad som skikt (2) om än i annan utformning, men har samma speciella drag som(3) och (2) bestående i att den implicita mobiltermen är identisk med den överordnade termen. Variationen i komplexitetsgrad kommer att ges en förklaring längre frami detta kapitel. Det strukturella drag somsticker mest i ögonen i översikten ovan är att den implicita mobilbeteckningen i alla skikt utomdet yngsta är identisk med den överordnade termen. Man kan tycka att det borde ha legat närmare till hands att utnyttja den mobiltermsomredan fanns i explicit användning. I stället använde man den överordnade termen för att beteckna enbart MOBIL EGENDOM. Det kan vara lämpligt att påminna omatt/^ är den överordnade termen för EGENDOMI ALLMÄNHEToch somsådan fullständigt semantiskt entydig i det äldsta skikt av lagspråket somi synnerhet den isländska Grågås representerar. När man i Grågås använde fé för att beteckna egendomsomfaktiskt var rörlig, mobil, så finns det absolut ingen grund att uppfatta saken så som omdenna användning vore den egentliga och användningen somöverordnad termsekundär, tvärtom, se vidare nedan. Nu kan man naturligtvis- somredan framhållits under 11.2.4.3. - säga sig att detta inte behövde vara något problem så länge kategorin MOBIL EGENDOMinte i en och samma rättsliga situation sattes i explicit motsats till katogorin EGENDOMI ALLMÄNHET. Eftersomnågot sådant inte förefaller ha inträffat, så ställdes problemet aldrig på sin spets. Den grundläggande distinktionen mellan MOBIL E. och IMMOBIL E. komju ändå till uttryck i det explicita subkategoriparet. Nuvisar emellertid överblicken att det nämnda strukturelladraget kan följas ända till och med det skikt som representeras av Grågås. Denna lag uppvisar som nämnts det otvivelaktigt äldsta terminologiska skiktet med termerna fé som överordnad termför EGENDOMI ALLMÄNHET och land som term för IMMOBIL EGENDOM i implicit antites. Somöverordnad termär/e där massivt belagt (305 belägg i GrågK), som implicit mobilbeteckning mycket sparsamt (8 belägg i GrågK). Som mobilbeteckning utomantites är beläggen fler (39 st.), men detta kan inte tillåtas påverka bilden avfésomverkligtermför EGENDOMI ALLMÄNHET. Skälet är att klassificeringen av ordet sombeteckning för något mer specialiserat än EGENDOMI ALLMÄNHETär helt och hållet kontextberoende. Om stöd saknas för specialisering i kontexten.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=