87 (1) Det finns inte något ''lausaeyrir belagt i fornnorskt lagspråk. Däremot finns ett ensamt belägg i GrågK.'^ Inte heller något '''laustfé iinns belagt. Övergången sker därför mellan lauss eyrir, sg. o. pl. och lausafé. Det kan verka överraskande att lauss eyrir är den äldre termen och lausafé den yngre. Denna ordningsföljd är emellertid helt klar. FrostL har således inget belägg alls av lausafé, enbart av lauss eyrir, sg. o. pl. Den betydligt yngre Inledningen till FrostL har däremot enbart lausafé. Bakgrunden till denna ordningsföljd kommer att ges i kap. III. (2) Det är lättare att förstå att lausafé ersätts av laust gdz, eftersomdenna ordning överensstämmer med ordningsföljden för fé och göz som termer för EGENDOMI ALLMÄNHET. Laust göz är belagt tidigast 1302 i en s.k. Anordning av Håkon Magnusson. Man måste dock förutsätta att det ligger till grund för det lausagöz somfinns belagt i MHLL (i en i lagen Inredigerad réttarhöt) från 1274-76. (3) Ordningsföljden i (3) har redan demonstrerats och kommenterats ovan. (4) Termen lösir paenningar är belagd tidigast i YVgL. Därefter förekommer den med ett fåtal belägg i SdmL, MELL och KrLL. Den lyckas aldrig bli dominerande och står kvar blott som en arkaism till ikraftträdandet av 1734 års lag. (5) Termen löst gops uppträder först så sent somi KrLL. Tillsammans med lösörar står den kvar sombruklig termin i nya tiden. 3.5. Sammanfattning Vid sidan av utvecklingen på det paradigmatiska planet, vilken kännetecknades av att ett givet ord trädde i stället för ett annat, så försiggick även en utveckling på det syntagmatiska planet, vid vilken en beteckning som bestod av ett huvudord jämte en adjektivisk bestämning i en fast förbindelse, t.ex. lös örir, lösir örar, utvecklades till en sammansättning, lösöre, lösörar. Dessa olika former av i princip samma beteckning eller term representerar då två skilda åldersskikt. Förekomsten av den ena formen i stället för den andra kan då utnyttjas tillsammans med förekomsten av den ena beteckningen i stället för den andra i uppgiften att särskilja olika åldersskikt i lagtexterna. I detta avsnitt har givits dels en översikt över de i materialet förekommande /ö5-termerna, dels exempel på hur skilda former fördelar sig på skilda åldersskikt, dels slutligen en kombinerad, relativ form- och beteckningskronologi. Resultatet av en jämförelse mellan skilda åldersskikt i form av ÄVgL och Ordet förekommer dessutom hos Are 1'rode i Islendingabök kap. 10, dvs. omtionde.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=