78 Haandfxstning og Rigslove» (1895; XVI+332 s.; 8:o) i polemik med bl.a. Matzen, som hade kommit med invändningar mot Holbergs doktorsavhandling i det ovan nämnda universitetsprogrammet »Danske Kongers Haandfxstninger» och som återkom till frågan ännu år 1895 i (Dansk) »Historisk Tidsskrift» med uppsatsen »Leges Waldemari Regis» (även särtr.; 42 s.).*^^ Holberg behandlade den danska medeltidsrätten också i »Dansk Rigslovgivning. Forholdet mellem Vederlagslov og Rigslov. Rigslovene i Perioden 1241-1282» (1889; [IIIJ+XI +288 s.; 8:o), somhan betecknade somen fortsättning till doktorsavhandlingen, och i »Kirke og Len under Valdemarerne. Retshistoriske Afhandlinger» (1899; [IV]+297 s.; 8:o). Enligt Holberg hade dansk medeltidsrätt varit mycket beroende av utländsk, i synnerhet kanonisk rätt, och han visade, att det berömda förordet till Jyske Lov i hög grad var hämtat från just kanonisk rätt, någonting som redan klart framhållits i biskop Knud Mikkelsens medeltida glossa till Jyske Lov men som senare hamnat i glömska.^^^ Herholdt Sylows monografi »Den materielle Bevistheoris Udviklingshistorie i dansk Ret, ledsaget af endel hidtil utrykte Hojesteretsdomme med de indankede Underinstansers Domme, omfattende Tidsrummet fra 1670-1673 og 1683-1704» (1878; [II]+238+[2] +117 s.; 8:o) behandlade ovanligt nog tiden både före och efter Danske Lovs ikraftträdande. Boken torde kunna betecknas som en historisk inledning till författarens civilprocessrättsliga doktorsavhandling två år senare (ovan 2.7.1.). Overretssagforer Christian Kjer, som aldrig doktorerade, har närmast betraktats som en dilettant på rättshistoriens område. Kjer gav ut en kortare monografi i sakrättshistoria »Om Overdragelse af Eiendomsret over faste Eiendomme for Tiden indtil Chr. V.’ Lov. Et Bidrag til dansk Retshistorie» (1889; [VI]+136 s.; 8:o), som rönte hård kritik och »i forskjellig Retning robede Begynderen og Autodidakten», medan ett annat arbete om landskapslagarna »Valdemars Sjaellandske Lov. Et Bidrag til den danske Lovhistorie» (1890; VII+234 s.; 8:o) fick ett något bättre mottagande; i detta arbete använde sig författaren av en utpräglat komparativ metod. Kjer var nämligen en anhängare av tanken på en långtgående ursprunglig germansk rättsenhet, och han skrev också en undersökning »Edictus Rothari. Studier vedrorende Se även Dahl, s. 214. Se närmare Holberg, s. 25 ff. OmHolbergs författarskap, se närmare Dahl, s. 217 f.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 236. - Recension av Holbergs »Dansk Rigslovgivning» och Matzens »Haandfsestninger» i TfR 1891, s. 115—121 Qohs. Steenstrup) och av Holbergs »Konge og Danehof» i TfR 1899, s. 70-75 (E. Hertzberg). Se dock recension i TfR 1892, s. 386-396 (V. Secher) med kraftig kritik av tröttande jämföreiser med utländsk rätt (s. 387 f.) och UfR1892, s. 481—193 (Chr. Stochel). Kjer hade också redan på grund av den sakrättshistoriska monografin av recensenten Chr. Stochel kritiserats för, »at Forf. i sine Retssammenligninger lader sig noje med rent udvortes Sammenligninger af udenlandske og danske Retssastninger eller af nyere og 2eldre Ret» utan att lyckas utvinna någonting ur jämförelserna, se UfR 1890, s. 689-700, här: s. 700.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=