76 Stemanns bok är både en ’yttre’ och en ’inre’ rättshistoria. Efter inledningen (s. 1-10) följer en kortfattad »Udvortes Retshistorie» (s. 11-58) samt avdelningarna2. »OffentligRet» (s. 59-132), 3. »Rettergang» (s. 133-274), 4. »Privatret» med avsnitten »Personretten» (s. 277-305), »Familjeretten» (s. 306-400), »Arveretten» (s. 401-438), »Tingsretten» (s. 439-512) och »Fordringsretten» (s. 513-561) samt 5. »Strafferetten» (s. 572-699). Stemann sade sig »i det Hele» ha följt Kolderup-Rosenvinges system men placerat rättegången, såsom »staaende paa Grasndsen mellem den offentlige Ret og Privatretten», före den sistnämnda samt straffrätten sist, eftersom denna »efter en aeldre Tids Regler omForbrydelsen slutter ... sig paa en naturlig Maade til Fordringsretten». Dessa ändringar gjorde, att dispositionen komatt påminna omsystematiken i Danske Lov. Enligt Dahl var Stemanns arbete föga originellt, »det forer ikke udover Rosenvinge», men författaren hade, trots vissa fel, omsorgsfullt använt sig av nyare forskningar. Stemanns verk användes tills det ersattes av Matzens och senare P. J. Jorgensens framställningar.^^! Verket kan betecknas somtraditionellt, även då det gällde källkritiken (se III 5.). 170 Matzens »Forelaosninger over den danske Retshistorie» (1893—1897) är den sista fullständiga framställningen av ämnet, dock med den inskränkningen, att även Matzen ansåg dansk rättshistoria sluta med utfärdandet av DL år 1683. Verket, som kom att bestå av sammanlagt sex delar, inleddes av »Offentlig Ret», »1.» (dvs. statsrätten; 1893; IV+195 s.; 8:o), »IL Proces» (1894; IV+167 s.) och »III. Strafferet» (1895; IX+167 s.). Därpåföljde »Privatret», »1. Personret. Familieret. Arveret» (1895; VIII +155 s.) och »IL Tingsret. Obligationsret» (1896; XI +238 s.) för att avslutas med »Indledning. Retskilder» (1897; XI +295 s.). Inte heller detta arbete av Matzen har funnit odelat bifall, och Dahl noterar, att de moderna, källkritiskt arbetande historikerna kritiserade verket: »Navnlig benyttede Erslev enhver Lejlighed, ofte enda temmelig sogt, til at falde over Matzen med ublid, nassten haanende Kritik» (se även III Matzens omfattande »Kjobenhavns Universitets Retshistorie, I-II» (1879; X+366+III +60 s. och XII +380+ 18 s.; 4:o), utgivet till universitetets 400-årsjubileum, kan betecknas som en institutions- och förvaltningshistoria. Vidare kan nämnas författarens universitetsprogram »Danske Kongers Haandfaestninger. Indledende Undersogelser» (1889; [III] +XII +174 s.; 4:o) och »Om Bevisreglerne i den asldste danske Proces» (1893; [IV]+110 s.; 4:o). Den första versionen av det arbete, somskulle bli standardverket i dansk rättshistoria ända till långt in på senare delen av 1900-talet, Poul Johs. Jorgensens »Dansk Retshistorie» komut i fyra häften med titeln »Forelaesninger over den Stemann, Forord. 171 Dahl, s. 193. 172 Dahl, s. 214f. 170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=