75 »OmRetshandeler i Almindelighed efter romersk Ret» (1892; [I] +70+[l] s.; 8:o), som enligt förordet var avsedd att ersätta delar av privaträttens allmänna läror i Aagesens framställning. Lassen gav senare ut autograferade »Noter til Romerretten» (1897; [II]+201 s.), och han ersatte slutligen hela Aagesens arbete med sina »Forelzesninger over romersk Privatret», som komut i fyra häften åren 1899-1904 (VII+610 s.; 8:o); samtidigt gav han ut en kortare framställning för studiebruk, »Lasrebog i romersk Privatret» (1904; XVI+379 s. inkl. reg.; 4. Udg. ved Frantz Dahl 1937). Lassens »Forelxsninger» var liksom föregångarens ett rättsdogmatiskt arbete, i vilket romersk rättshistoria endast ägnades en kort inledning (s. 1-58), och enligt Dahl saknade framställningen historisk bakgrund och visade »ingen historisk Evolution».'^7 Lassens båda framställningar indelades efter den historiska inledningen i »Retssystemets almindelige Del», vars disposition delvis byggde på Institutiones: 1. kap. »Jus quod ad personas pertinet», 2. kap. »Jus quod ad actiones pertinet», 3. kap. »Retshandler», och »Retssystemets specielle del» med kapitlen »Tingsret», »Obligationsret» samt »Oversigt over Familieret og Arveret». För undervisningen i romersk rätt gav Federspiel ut en samling romerska stadganden »Romerske Retskilder. I Udtog ved Dr. Holger Federspiel», som också publicerades i dansk översättning, av A. B. Drachmann och Federspiel själv (1907; [VI]+405 s.; 8;o). 168 2.11.2. Rättshistoria Såsom nämnts upplevde dansk rättshistorisk forskning en blomstringstid i slutet av 1800-talet, men medan Peder Kofod Ancher på sin tid hade varit en banbrytare för historisk forskning överhuvudtaget (del I, s. 366 ff.), följde det sena 1800-talets rättshistoriker framstegen på den allmänna historieforskningens område utan att göra egna metodologiska insatser (se III 5.) Den från Slesvig till Danmark flyttade rättshistorikern Christian LudwigErnst Stemanns sista arbete var »Den danske Retshistorie indtil Christian V.’s Lov» (1871; IX+699 s.; 8:o). Verket var avsett att ersätta J. L. A. Kolderup-Rosenvinges i årtionden använda framställning, vars första upplaga hade kommit ut redan åren 1822-1823 (se del II, s. 85 och 93 ff.). Stemann hänvisade till behovet av en rättshistoria, somtog i beaktande »de mangfoldige senere Undersogelser og Oplysninger, iszer de nyere Udgaver ikke alene af de danske, men ogsaa de svenske og norske Lovboger, Diplomsamlinger m. m.», och sade sig också ha strävat efter en »noget udforligere Fremstilling» än i KolderupRosenvinges »Grundrids». Se Dahl, s. 228 f.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 242. Positiv recension i TfR 1909, s. 357-373 (M. Ingstad). Stemann, Forord. 168 169
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=