71 2.9. Folkrätten Den naturrättsliga folkrätten hade försvunnit med naturrättens fall, men kom under tiden fram till det första världskriget i viss mån att ersättas med en på internationella konventioner byggande rätt, dvs. en positivrättslig folkrätt. Den enda översikten över ämnet är Matzens sista lärobok »Forelaesninger over den positive Folkeret» (1900; XIII+379 s.; 8:o). Matzen skrev också mera dagspolitiska inlägg om Norges folkrättsliga ställning och om Slesvigbornas rättigheter enligt freden i Wien, bl.a. »Die nordschleswigsche Optantenfrage» (1904; [I] +204 s.; 8:o). I denna skrift polemiserade han naturligen nog mot tyska uttalanden i frågan. Utländsk statsrätt låg med något undantag utanför de nordiska juristernas intressesfär. Den finländska rättskämpen mot förryskningssträvandena blev dock internationellt uppmärksammad även utanför Norden. I dansk litteratur kan man nämna den skandinavistiske liberalen Carlton Valdemar Nyholms »Finlands Stilling i det russiske Kejserrige» (1900; [IV]+120 s.; 8:o), en på förläggarens begäran skriven historisk framställning, somtrots uttalad strävan till objektivitet inte oväntat utmynnade i ett krav på att respektera finnarnas rättigheter.i^^ Nyholms arbete väckte ett visst uppseende, och det utkomföljande år på Duneker &c Humblots förlag i tysk översättning och samma år även i en i Berlin tryckt rysk översättning. 2.10. Isländsk rätt Under de sista årtiondena före grundandet av Lagaskölinn, senare Lagadeild (juridiska fakulteten) vid Håskoli Islands (I 2.), närmade sig den isländska rättsvetenskapliga litteraturen nollpunkten, och de fåtaliga arbetena hör främst till gruppen »lekmannajuridik». Under 1800-talets tre sista decennier utkom ett enda juridiskt arbete, Bjarni Magnussons »Yfirlit yfir hin helztu atriöi i fåtzekralöggjöf Islands» (1875; 69+[2] s.; 8:o), en översikt över vissa punkter i den isländska fattigvårdslagstiftningen. Ett årtionde senare gav Magnus Stephensen (Magnusson) och Lårus Edvard Sveinbjörnsson ut en formulärbok, vars långa titel kan tjäna som isländsk läseövning »Lögfraedisleg formålabök eda Leidarvisir fyrir aljaydu til ad rita samninga, arfleidsluskär, skiptagjörninga, såttakasrur, stefnur, umsöknarbrjef og fleiri slik skjöl, svo ad j^au sjeu lögum samkvxm» (Juridisk formulärbok eller vägledning för allmänheten att skriva förlikningar, testamenten, arvskiftesinstrument, förlikningskäromål, stämningar, ansökningar och andra sådana dokument, så att de är lagenliga; 1886; VIII + 344 s.; 8;o). Boken innehåller huvudsakligen formulär, men de olika avsnitten Se Dahl, s. 216 f. Recension i TfR 1905, s. 75-80 (Troels G. Jorgensen). Nyholm, Forord och s. 120. '57 Se TfR 1902, s. 427. 156
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=